För en lugn och trygg studiemiljö

När jag är ute och föreläser uppfattar jag att några skolor har mer struktur, grundtrygghet och förbättrad allmän arbetsro på önskelistan. Det finns studier som visar att antalet elever i behov av stöd för socioemotionella behov ökar, så det är säkert ett skäl till detta, tillsammans med de strukturella nedskärningarna i samhället från förskola till skola. Jag tolkar att i en del skolor är det stökigt. En otrygg oförutsägbar miljö, utan struktur, är ett riktigt hinder för elever med exempelvis NPF. Inte bara för dem såklart, men den stökiga miljön kan få större negativa konsekvenser för elever med NPF än för andra.

Så vad kan vi göra? Jag tänker att vi kan göra väldigt mycket. Att jobba tillsammans är otroligt viktigt, ensam är inte stark. Några skolor implementerar så kallade miljöbaserade program med syfte att göra skolmiljön trygg och att elever ska lära sig ett fördelaktigt beteende. I detta inlägg tittar jag lite på sådana program och lyfter fram några fördelar och nackdelar.

Klimat, goda relationer, samt en tillitsfull miljö som präglas av höga förväntningar och ordning och reda är grundförutsättningar för elevers lärande och positiva utveckling. Vad finns det då för vägar att gå om det inte är lugnt och tryggt i skolmiljön? Behöver skolor särskilda program för att den psykosociala lärmiljön ska bli trygg?  En del skolor i Sverige arbetar med programmen PAX i skolan och PALS/IBIS för detta ändamål. PALS har bland annat implementerats i Norge och det svenska IBIS (inkluderande beteendestöd i skolan) bygger på samma grund som PALS.

PAX tar avstamp i klassrummet. PALS och IBIS är mer övergripande program. PAX syftar till att träna elever på självreglering bland annat genom övningar och spelbaserade aktiviteter. PALS/IBIS syftar till att förändra hur hela skolan fungerar vad det gäller gemensamma regler, förhållningssätt och samsyn kring vad som är ett önskvärt beteende.

PAX och PALS/IBIS är skolbaserade insatser som syftar till att stärka trygghet, studiero och positiva sociala beteenden. PAX har sitt ursprung i ett amerikanskt program som heter The good behavior game och har för svensk kontext anpassats och kallas för PAX i skolan. PAX används återkommande i klassrummet, ofta flera gånger per dag, och bygger på att eleverna tränar självreglering, uppmärksamhet och prosocialt beteende genom tydliga spelmoment och positiv förstärkning. Syftet är att öka självreglering (något som elever tycks få allt svårare med).

PALS och IBIS tillhör en mer skolövergripande tradition eller program som internationellt är ett så kallat school-wide positive behavioral interventions and supports system (SW-PBIS). Jag har läst studier om ett program som heter Color Wheel System, som påminner om delar av PALS. Varken PAX i klassrummet eller PALS/IBIS för svensk kontext är särskilt rigoröst beforskade för den skandinaviska skolkontexten, men det är en studie på gång på Linnéuniversitetet, och även i Uppsala forskas det på (Karlberg med flera, 2024; Holmdahl med flera, 2023). I studierna hoppas jag att elever tillfrågas, för just elevperspektivet verkar ha varit bristfälligt i de internationella studier och utvärderingar som har genomförts.

Metoderna PAX VS PALS/IBIS skiljer sig åt. Om vi tittar närmare på PAX är det något som händer ofta, vanligen flera gånger om dagen och integrerat i undervisningen och det dagliga som sker i klassrummet. Det finns mål att uppnå och eleverna tränar på att tillsammans upprätthålla fokus och arbetsro.

PALS/IBIS fungerar annorlunda. Här handlar det om att bygga ett stabilt system i grunden bland annat genom att etablera förväntningar, skapa rutiner för hur personalen bemöter beteenden, samla data, följa upp och justera kontinuerligt. Det kräver möten, ledarskap, implementeringsteam och en hel del uthållighet. Det är mindre “gör så här i klassrummet” och mer “så här organiserar vi hela skolans arbete”.

PAX i Sverige har studerats i mycket liten skala, till exempel genom en pilotstudie som undersöker vad som händer i klassrummet över tid. The good behavior game är däremot beforskad (som PAX bygger på), men det är i en amerikansk kontext och kan inte översättas till svensk skoltradition. PALS och IBIS, studeras ofta som komplexa interventioner där både organisation, implementering och resultat behöver analyseras samtidigt. Det gör forskningen mer omfattande men också mer svår att analysera, vad är vad? Hur vet vi att det är just PALS/IBIS som gör skillnad och inte någonting annat?

Så vad visar resultaten av forskning om metoderna?

För PAX är bilden ganska tydlig, men fortfarande preliminär i svensk kontext. Studier pekar på minskat störande beteende, bättre arbetsro och till och med minskad lärarstress. Effekterna ses i klassrummet, i det konkreta samspelet mellan elever och lärare. För PALS finns ett starkare forskningsstöd, särskilt från Norge. Där ser man förbättringar i skolklimat, minskade beteendeproblem och i vissa fall även bättre skolprestationer. Effekterna är bredare, men kommer med brasklappen att det är beroende av att PALS verkligen genomförs som det är tänkt.

För IBIS i Sverige är bilden mer försiktig. Modellen uppfattas ofta som relevant och lovande, men resultaten varierar. Det syns tydliga förbättringar, men inte starka effekter. En återkommande förklaring är att implementeringen brister och att modellen helt enkelt inte får fäste i organisationen. En annan viktig aspekt är att få studier har frågat barnen vad de tycker om interventionen. Elevernas egna erfarenheter är en del i det som kallas social validitet, och detta perspektiv saknas även i de internationella forskningsstudierna.

Läs gärna originalstudierna för fullständigt resultat, och för att se vad som kan behövas i din organisation eller verksamhet.

Oavsett vilken metod eller vilket program som används för trygghet och studiero, kan vi konstatera att behovet av strategier för att skapa arbetsro är stort på en del skolor.

Jag har varken arbetat med PAX eller PALS när jag var lärare. Således kan jag inte uttala mig mer än hypotetiskt och baserat på det jag har läst i forskning. Som yrkesverksam har jag grundat arbetsro och trygghet i mitt ledarskap. Jag upplever inte att jag var i behov av ett program, men de strategier jag använde, exempelvis för att hålla ljudnivån nere påminner om de moment och delar som skrivs fram i manualbaserade program. Min ledarskapsförmåga rymde trygga tillitsfulla relationer, tydliga förväntningar och nolltolerans mot kränkningar eller osynliga tråkningar av olika slag. Det kan ta tid att etablera ett tydligt ledarskap och strategier för att få eleverna att följa förväntningar och ett önskvärt beteende. När jag läser om PAX och PALS samt IBIS tänker jag att om mitt ledarskap inte hade fungerat, hade kanske ett program varit nödvändigt. Dock tror jag att jag hade tyckt att det skulle kännas underligt att använda munspelet som ingår i PAX i skolan, eller orden Pax och Bliim (men det kanske är valfritt om man vill göra det eller inte).

Vidare tycker jag att ”pax” – spelet verkar komma med risker, även om det är beteende på gruppnivå som fokuseras. Alla belöningssystem behöver noggrant ses över, så att inte någon i klassen tenderar till att bli den ”som alltid gör så att vi inte vann” eller fick en belöning den här gången. Individuella belöningssystem är någonting annat (token economy) så även positiv förstärkning.

Vad betyder dagens inlägg för skolor som vill förbättra arbetsro och trygghet?

Varken det ena eller det andra programmet har en stabil vetenskaplig grund, även om studier är på gång. PAX i skolan kräver mindre organisatoriska förberedelser, och kan bli en del av undervisningen relativt snabbt. Det kan bli ett verktyg här och nu om pedagoger saknar andra strategier för arbetsro och lugn. PAX har visat snabba och synliga resultat vilket kan vara värdefullt.

PALS/IBIS arbetar över tid med skolans kultur och gemensamma förhållningssätt, vilket är en framgångsfaktor (the whole school approach). Vid implementering av programmet och metoden krävs att skolledningen tar en aktiv roll, att personalen delar de grundläggande principerna och att resurser avsätts för utbildning, uppföljning och långsiktig implementering (som forskning i Norge har konstaterat). PALS känns mer som ett ramverk och ett gemensamt förhållningssätt och PAX som en klassrumsnära metod på mikronivå.

Tydlighet och struktur är mycket viktigt i skolmiljöer, och saknas välfungerande metoder eller arbetssätt som leder detta framåt i positiv riktning, kan ett program vara betydande, och åstadkomma skillnad, men inte utan eftertanke, eller utan elevernas delaktighet vid utvärdering av. Och oavsett program eller behov, är det ett långsiktigt arbete som kräver tålamod och en stor dos av ”tillsammans- arbete”. För den trygga och vänliga skolmiljön.

·       Har du erfarenhet av program likt PAX och PALS/IBIS? Minns du om ni frågade eleverna över deras upplevelser av programmet? Vad tror du olika elever tycker om programmen/metoderna som ingår?

·       Fundera över din nuvarande kontext. Är den trygg i grunden? För vuxna och barn? Om inte, kan ni uppnå trygghet utan ett särskilt program, eller tror du ett program är det som behövs? Varför eller varför inte? Om det behövs ett program, vilka faktorer på skolan eller i miljön ligger bakom behovet?

För skandinavisk kontext:

Karlberg, Klang & Svahn (2024). School-wide positive behavioral interventions and supports (SWPBIS) in Sweden: Study protocol for a cluster randomized trial https://link.springer.com/article/10.1186/s40359-024-02021-z. BMC Psychology

Ghaderi, A., Johansson, M., & Enebrink, P. (2017). Pilotstudie av PAX i skolan: En kulturanpassad version av PAX Good Behavior Game. Karolinska Institutet. https://media.paxiskolan.se/2017/05/PAXGBG_rapport_FoHM_2017-05.pdf

I denna nämner de ”students with special needs”, och det är en viktig målgrupp för utvärdering:

Holmdahl, A., Schad, E., Nilsson, G., & Kaldo, V. (2023). More than just a game: Teachers’ experiences of the PAX Good Behavior Game. European Journal of Psychology and Educational Research, 6(2), 95–107. https://files.eric.ed.gov/fulltext/EJ1385008.pdf

NUBU. (n.d.). PALS – Positiv atferd, støttende læringsmiljø og samhandling i skolen. https://www.nubu.no/no/metoder/pals

Socialstyrelsen. (2023). PAX i skolan. https://www.socialstyrelsen.se/kunskapsstod-och-regler/omraden/barn-och-unga/unga-som-begar-brott/exempel-brottsforebyggande-metoder/pax-i-skolan/

En bok som jag läser i då och då, som visar hur du kan göra det tryggt i klassrummet utan ett program:

Ervin, S. (2022). The classroom behavior manual. How to build relationships with students, share control, and teach positive behaviors. Ascd.