Visuellt stöd – varför då?
Den senaste tidens utredningar för skolområdet lyfter fram att elever ska få adekvata och tillräckliga stödinsatser och förstärkt undervisning. Fantastiskt och verkligen på tiden! En tillgänglig undervisning minskar risken för skolsvårigheter och att elever anses vara i behov av anpassningar eller särskilt stöd. Så långt som möjligt ska vi först och främst se till att lärandet är tillgängligt för alla. Därefter ge gott om kompletterande stöd till elever som behöver det.
Den senaste tidens utredningar för skolområdet lyfter fram att elever ska få adekvata och tillräckliga stödinsatser och förstärkt undervisning. Fantastiskt och verkligen på tiden! En tillgänglig undervisning minskar risken för skolsvårigheter och att elever anses vara i behov av anpassningar eller särskilt stöd. Så långt som möjligt ska vi först och främst se till att lärandet är tillgängligt för alla. Därefter ge gott om kompletterande stöd till elever som behöver det.
Först, inga saker i skolan är självklara eller ökar ett lärande bara för att det konstateras vara viktigt eller implementeras i undervisning. Exempelvis läslistorna, som inte ökar elevers läslust och läsförmåga automatiskt. De flesta lärare har sina läslistor allaredan. Jag har med läslistor i en tidigare bok, och förslag på tema- arbete att arbeta med samtidigt som högläsningen pågår. Läsaktiviteter och särskilda guldgruvor till böcker är ofta delade och dokumenterade av fler, i linje med beprövad erfarenhet. Sedan, även läromedel ökar inte lärandet bara för att det är möjligt att köpa in fler böcker till eleverna, men det underlättar och gör lärares vardag mer enkel (framför allt att kunna variera och differentiera undervisning). Sist, ett visuellt stöd ökar inte heller lärandet i sig om det inte inkluderar lärares medvetna didaktiska handlingar och elevernas delaktighet.
Visuellt stöd är inte detsamma som bildstöd. Bildstöd är bara en liten del av undervisningens visuella stöd. Visuellt stöd är exempelvis grafiska mallar (tankekartor, analysschema, begreppskartor, steg för steg-guider), bildstöd i form av ritade modeller, bilder (ex widgit), fotografier, dokumentation i form av skärmklipp och foton, planeringsstöd i tabeller, gester och tecken som stöd. Visuellt stöd som används varierat och med utgångspunkt från elevernas behov ökar elevers lärande på flera vis. Ett visuellt stöd fungerar förebyggande och kan göra vardagen i skolan mer begriplig eller förtydliga ett innehåll som ska läras in.
Denna text handlar om varför ett visuellt stöd kan öka lärandet. Texten kommer inte beskriva bakgrundsfaktorer så som exempelvis minnesfunktioner, läs gärna mer i Leifler och Norling, 2024. Johanna och jag läser ibland kritiska röster om bildstöd. Vi vill gärna förklara varför ett bildstöd kan vara värdefullt. Visste ni förresten att Johannas förmåga att producera och dela högkvalitativt bildstöd i sociala medier är en av orsakerna till att vi möttes? Ett bildstöd ligger bakom det faktum att vi producerade en bok. Klart vi behöver ett blogginlägg om bildstöd!
Bakgrund
Det finns gott om internationella studier som visar att ett visuellt stöd ökar barn och ungas lärande och utveckling på flera vis beroende på syfte och vad stödet är tänkt att ge stöd för. Vill du läsa mer så skriv in visual support och students’ learning i någon sökmotor på ditt bibliotek så hittar du flera studier om du vill läsa mer. Säkert känner du till tydliggörande pedagogik som härstammar från TEACCH och som syftar till att tydliggöra vardagen och skapa förutsägbarhet. TEACCH grundades i Nordamerika just som stöd för barn och unga med nedsatta språkfunktioner eller med autismdiagnos. I Sverige har det visuella stödet ibland fått bli synonymt med bildstöd. Bildstöd är en del av klassrummets och undervisningens visuella stöd. Tydliggörande pedagogik bygger på bland annat stöd för kommunikation och inlärning och visar på vikten av att använda bildstöd.
Det finns gott om internationella studier som visar att ett visuellt stöd ökar barn och ungas lärande och utveckling på flera vis beroende på syfte och vad stödet är tänkt att ge stöd för. Vill du läsa mer så skriv in visual support och students’ learning i någon sökmotor på ditt bibliotek så hittar du flera studier om du vill läsa mer. Säkert känner du till tydliggörande pedagogik som härstammar från TEACCH och som syftar till att tydliggöra vardagen och skapa förutsägbarhet. TEACCH grundades i Nordamerika just som stöd för barn och unga med nedsatta språkfunktioner eller med autismdiagnos. I Sverige har det visuella stödet ibland fått bli synonymt med bildstöd. Bildstöd är en del av klassrummets och undervisningens visuella stöd. Tydliggörande pedagogik bygger på bland annat stöd för kommunikation och inlärning och visar på vikten av att använda bildstöd.
Introduktion
För att inte riskera att hamna i en snäv horisont, det vill säga att det visuella stödet bara är till hjälp för särskilda målgrupper kommer jag sammanfatta två systematiska litteraturöversikter. En med fokus på alla elever (Goe med flera) och en med fokus på autistiska elever (Hume med flera). Den systematiska litteraturöversikten av Hume och Co heter: Evidence-Based Practices for Children, Youth, and Young Adults with Autism: Third Generation Review. Den sammanfattar forskningsläget och evidensbaserade insatser för barn, ungdomar och unga vuxna med autism. Det är effekter av så kallade interventioner forskarna har undersökt och sammanfattat. Interventioner innebär att införa någonting i till exempel undervisning, som man sedan mäter för att se om det hade någon påverkan, så kallad effekt.
För att inte riskera att hamna i en snäv horisont, det vill säga att det visuella stödet bara är till hjälp för särskilda målgrupper kommer jag sammanfatta två systematiska litteraturöversikter. En med fokus på alla elever (Goe med flera) och en med fokus på autistiska elever (Hume med flera). Den systematiska litteraturöversikten av Hume och Co heter: Evidence-Based Practices for Children, Youth, and Young Adults with Autism: Third Generation Review. Den sammanfattar forskningsläget och evidensbaserade insatser för barn, ungdomar och unga vuxna med autism. Det är effekter av så kallade interventioner forskarna har undersökt och sammanfattat. Interventioner innebär att införa någonting i till exempel undervisning, som man sedan mäter för att se om det hade någon påverkan, så kallad effekt.
Den andra översikten genomförd av Goe och Co heter: Visual Displays and Content-Area Learning: A Systematic Review. Översikten granskar forskningen kring hur visuellt stöd, eller som de benämner det, visuella representationer (Visual Displays, ViDis) och hur det visuella stödet påverkar K–12 (från 6 år upp till ca 15 år) elevers lärande inom olika ämnesområden, särskilt i innehållstunga ämnen som naturvetenskap och samhällskunskap.
Metod
De evidensbaserade metoderna som sammanfattas i översikterna är studier med så kallad single case design och gruppdesign. Single case design är vanligast och innebär att man har med ett färre antal elever i sin studie (minst tre elever för att de ska kunna jämföras med varandra). Gruppdesign är att fler elever använder det visuella stödet och så mäter man före och efter för att se huruvida det blev någon förändring eller inte. I studien av Goe med flera sammanfattas även studier som är kvasi-experimentella, fallstudier och observationer.
De evidensbaserade metoderna som sammanfattas i översikterna är studier med så kallad single case design och gruppdesign. Single case design är vanligast och innebär att man har med ett färre antal elever i sin studie (minst tre elever för att de ska kunna jämföras med varandra). Gruppdesign är att fler elever använder det visuella stödet och så mäter man före och efter för att se huruvida det blev någon förändring eller inte. I studien av Goe med flera sammanfattas även studier som är kvasi-experimentella, fallstudier och observationer.
Resultat
Resultatet i de båda översikterna är detaljerat och omfattande så jag har gjort ett urval som jag presenterar här. Urvalet har jag gjort med åtanke på klassrumspraktik och didaktik. Det är ändå de didaktiska implikationerna som spelar roll för hur väl stödet fungerar.
Resultatet i de båda översikterna är detaljerat och omfattande så jag har gjort ett urval som jag presenterar här. Urvalet har jag gjort med åtanke på klassrumspraktik och didaktik. Det är ändå de didaktiska implikationerna som spelar roll för hur väl stödet fungerar.
Följande visuellt stöd visar Hume med flera har effekt:
- Uppgiftsanalys (task analysis) – används för att lära ut färdigheter, har effekt på akademiska mål och kognitiv träning
- Prompting (uppmärksamhetsmarkörer) – uppgifter kompletteras med verbala, visuella eller fysiska stöd – visar sig ha effekt på inlärning
- Video modeling (en liten film som visar hur någonting ska göras) – har effekt på kognitivt lärande, problemlösning och självständighet
I översikten ger författarna en tydlig bild av vilken metod som leder till viss utveckling eller lärande och för vilka åldrar det är värdefullt med en intervention av detta slag. De presenterar utfallet i ett tydligt visuellt stöd (figur 4).
Utfall av evidensbaserade undervisningsmetoder som inkluderar visuellt stöd
(översatt från figur 4 i Hume et al., 2021).
Följande områden kan utvecklas och förbättras för autistiska elever i åldrar 0 – 22 år med ett visuellt stöd:
- Kommunikation
- Akademisk utveckling (måluppfyllelse)
- Kognitiv utveckling
- Minskat problemskapande beteende
- Uppmärksamhet (bara upp till 14 år)
- Lek
- Skolfärdigheter
- Social förmåga
- Autonomi/funktionsförmåga
Resultatet i den andra översikten som har undersökt lärande för alla elever visar bland annat att följande visuella modeller är effektiva för inlärning i skolsammanhang:
- Diagram och grafiska modeller är effektiv när de används tillsammans med lärarens instruktioner och förklaringar – ger bättre möjligheter att förstå samband, processer och system till exempel kretslopp och livscykler.
- Tabeller och grafer är till stöd inte bara i matematik utan också naturvetenskap och geografi – kan behöva stöd och lärares modellerande så att inte elever missförstår betydelsen, lärare behöver förklara tydligt i samband med att det visuella stödet används
- Olika typer av bilder – till exempel över länder eller kroppen – inlärningen blir bättre när bilden är tydligt kopplad till texten
Den andra översikten visar på särskilda risker. Det är när bilderna är otydliga och om det är för plottrigt och rörigt med för komplexa layouter. Slutsatser som forskarna gör är att elever behöver explicit undervisning i samband med det visuella stödet och gott om stöd för att tolka och förstå. Detta gärna i form av lärares modellerande och organiserade aktiviteter i klassrummet. No child is an island med andra ord.
Diskussion
Oavsett vad man tycker om visuellt stöd så kan vi konstatera att det har betydelse för elevers utveckling (om det används rätt). När vi förstår att det kan göra skillnad implementerar vi det vanligen mer och använder det också varierat. Ett instrumentellt handlande eller när vi inte riktigt har köpt det, alltså vi tror inte på effekten, kan leda till att vi genomför det halvhjärtat. Halvhjärtat stöd kommer inte leda till en förbättrad skolsituation för eleven i fråga eller om det är för en hel grupp. Jag är själv mycket hjälpt av ett visuellt stöd så jag använder det av bara farten. Jag behöver bildstöd och anteckningar för att för att memorera, få saker tydliga och greppbara. För mig fungerar det inte digitalt utan det behöver vara analogt. Jag ska sätta upp ett stort bildstöd/planeringsstöd på väggen där jag ska skriva ner alla jobbrelaterade saker jag ska göra varje månad. Min kalender (både den digitala och den analoga) är inte tillräcklig. Jag behöver det visuellt för att kunna överblicka. Och för att förbereda mig. Flertal elever som jag och Johanna möter behöver ett visuellt stöd för att få struktur i sin vardag.
Oavsett vad man tycker om visuellt stöd så kan vi konstatera att det har betydelse för elevers utveckling (om det används rätt). När vi förstår att det kan göra skillnad implementerar vi det vanligen mer och använder det också varierat. Ett instrumentellt handlande eller när vi inte riktigt har köpt det, alltså vi tror inte på effekten, kan leda till att vi genomför det halvhjärtat. Halvhjärtat stöd kommer inte leda till en förbättrad skolsituation för eleven i fråga eller om det är för en hel grupp. Jag är själv mycket hjälpt av ett visuellt stöd så jag använder det av bara farten. Jag behöver bildstöd och anteckningar för att för att memorera, få saker tydliga och greppbara. För mig fungerar det inte digitalt utan det behöver vara analogt. Jag ska sätta upp ett stort bildstöd/planeringsstöd på väggen där jag ska skriva ner alla jobbrelaterade saker jag ska göra varje månad. Min kalender (både den digitala och den analoga) är inte tillräcklig. Jag behöver det visuellt för att kunna överblicka. Och för att förbereda mig. Flertal elever som jag och Johanna möter behöver ett visuellt stöd för att få struktur i sin vardag.
Några kollegor till mig på Institutionen för pedagogik och specialpedagogik undersöker hur ett bildstöd fungerar i praktiken. De har gjort en intervjustudie med lärare som använder sig av widgit-symboler (Kjellmer m. fl., 2024). Jag hoppas de kan publicera studien snart för då finns det fler svenska studier om bildstöd. Framöver behöver vi ytterligare experimentella studier om effekter av visuellt stöd så som bildstöd, eftersom det är den forskningen som anses ha evidens. Och först när evidensen är tillräcklig kan bildstöd sägas vara en del av undervisning med vetenskaplig grund. Till dess fortsätter alla duktiga pedagoger att använda bildstöd baserat på sitt sunda förnuft, för att de ser att det gör skillnad.
Implikationer för praktiken
Fundera gärna över vilket visuellt stöd du använder i nuläget. Se över om du vill pröva något nytt eller använda ditt bildstöd mer aktivt och varierat. På Johannas instagram-sida hittar du gott om inspiration. Om du vill göra informell forskning i din undervisning kan du testa dina elevers kunskaper före och efter en aktivitet. Först genomför eleverna aktiviteten, låt säga en skrivuppgift utan ett visuellt stöd. Därefter genomför de en liknande aktivitet med visuellt stöd. Se över hur produktionen blev och ställ frågor om deras lärande, och om det visuella stödet upplevdes vara av nytta eller inte.
Fundera gärna över vilket visuellt stöd du använder i nuläget. Se över om du vill pröva något nytt eller använda ditt bildstöd mer aktivt och varierat. På Johannas instagram-sida hittar du gott om inspiration. Om du vill göra informell forskning i din undervisning kan du testa dina elevers kunskaper före och efter en aktivitet. Först genomför eleverna aktiviteten, låt säga en skrivuppgift utan ett visuellt stöd. Därefter genomför de en liknande aktivitet med visuellt stöd. Se över hur produktionen blev och ställ frågor om deras lärande, och om det visuella stödet upplevdes vara av nytta eller inte.
Du kan också ge eleverna en lista med ord och begrepp som de ska plugga in under viss tid. Ge eleverna därefter en lista med ord och begrepp som du kompletterar med bildstöd som de ska plugga in under samma tid till sitt förfogande. Undersök om du ser några skillnader. Fråga eleverna om de upplevde några skillnader vid sin inlärning.
Reflektionsfrågor
Jag har valt ut fyra delar från undervisningens visuella stöd till reflektion. Områdena kommer från Johannas och min bok (2025, s. 161). Materialet kan laddas ner gratis från Studentlitteraturs hemsida/extra material. Skatta gärna din undervisning eller din verksamhet utifrån om det görs helt och hållet, delvis eller inte alls i nuläget.
Jag har valt ut fyra delar från undervisningens visuella stöd till reflektion. Områdena kommer från Johannas och min bok (2025, s. 161). Materialet kan laddas ner gratis från Studentlitteraturs hemsida/extra material. Skatta gärna din undervisning eller din verksamhet utifrån om det görs helt och hållet, delvis eller inte alls i nuläget.
- Vi använder bildstöd, tidshjälpmedel och visar ofta med konkreta exempel och konkret material i undervisningsaktiviteter.
- Dagens agenda finns tydligt för alla elever, vi går igenom och förankrar och återkommer till den under dagen.
- Grafiska modeller är ett naturligt inslag i undervisningen, t ex tankekartor, steg för steg-guider, begreppskartor, analysschema, checklistor och träddiagram.
- Vi samlar på och förklarar ord och begrepp genom att visualisera dem på olika sätt, med bildstöd, i ordfält, begreppskartor och andra grafiska modeller.
With Love
Emma
Emma
P.S Det visuella stödet som finns med i det här inlägget är skapat för min och Johannas bokrelease som gå av stapeln senare idag. Inte bara eleverna mår bra av ett väl utformat visuellt likaså vi vuxna. D.S
Referenser
Guo, D., m.fl. (2020). En systematisk litteraturöversikt över hur det visuella stödet ökar eller inte ökar lärandet:
Guo, D., m.fl. (2020). En systematisk litteraturöversikt över hur det visuella stödet ökar eller inte ökar lärandet:
Hume, K., m.fl. (2021). En översikt som visar effekter över evidensbaserade undervisningsmetoder där visuellt stöd ingår (specifikt fokus på autistiska elever):
Kjellmer, L., m.fl., (2024). ”We do it together!”: An interview study on using widget online graphic symbols to promote primary school accessible learning environment.
Leifler, E. (2021). Lärarprofession. Liber.
Leifler, E., & Lindgren Chin, J. (2025). Specialdidaktik – en handbok. Studentlitteratur.
Leifler, E., & Norling, V. (2024). Visuellt stöd i skolan. Skolverket.
