Vad är en inkluderande pedagogik och didaktik?

Vad menas egentligen med inkludering? Inkludering kan förstås och tolkas olika beroende på en mängd faktorer till exempel kontext, sammanhang, vem som tolkar innebörden osv. Även forskare kan ställa sig olika i en tolkning av begreppet. Jag brukar uttrycka att jag använder begreppet för att förstå skolans och undervisningens innersta kärna (eller lärmiljön). Inkluderingsbegreppet kan problematiseras till oändlighet. Inom det specialpedagogiska fältet brukar vi säga att inkludering innebär mer än att bara vara fysiskt integrerad i klassrummet. Minns ni uttrycket inkluderingen har gått för långt? Inkluderingen har knappt börjat anser jag.

Den fysiska integreringen däremot, den har gått för långt. Alltså alla barn i samma klassrum, med olikheter, utan stöd, med samma kunskapsinnehåll på samma tid och med samma resurser att tillgå, lite one size fits all – stilen. Flertalet studier visar att vi kan bli bättre på inkludering i svenska klassrum. Där inkludering i detta sammanhang är måluppfyllelse, socioemotionell utveckling och en känsla av att höra till och få tillträde. En inkluderande pedagogik och didaktik. För allas rätt till ett lärande.

Det finns internationella och internationella studier som undersöker inkludering. Fler internationella än nationella (Leifler, 2022). I Sverige har vi flertalet undersökningar som konstaterar att vi inte gör tillräckligt i svenska klassrum när det gäller att ge elever stöd. Vi har alltså en lång väg kvar innan vi kan säga att vi lever upp till inkludering. Om vi känner till brister, ska vi åtgärda brister först och främst tänker jag. Vi ska gå till botten med grundproblemet och undanröja där, innan vi börjar med differentierad skolorganisering. Inne i kärnan (lärmiljö och undervisning) finns det mycket att göra, men frågan är om det är realistiskt?

Det finns några organisatoriska modeller för skolan som har visat sig att fungera inkluderande (Tvålärarsystem, Nest model, Satellite classes). Modellerna bygger ofta på att gruppens storlek är mindre och att pedagogerna har utökad specialpedagogisk kompetens. Jag ville undersöka huruvida vi arbetar på liknade sätt i Sverige eller inte och genomförde en pilotstudie. Min pilot ville undersöka tvålärarsystemet som sådant. Mina frågor var:

·       Vilka hinder och möjligheter finns när det gäller implementering och genomförande av tvålärarsystem i praktiken?

·       Vilka aspekter av inkluderande pedagogik och didaktik framträder i ett tvålärarsystem?

Runt om i världen har man provat olika sätt att göra skolan mer inkluderande för elever som behöver extra stöd. Det kan handla om mindre undervisningsgrupper kopplade till en vanlig skola, klasser med två lärare eller att elever med särskilda behov får stöd i en ordinarie klass. Forskningen visar att modeller med två lärare ofta kan gynna elevers lärande, men det är fortfarande oklart vilken form som fungerar bäst, alltså var stödet till elever är mest gynnsamt (Hattie, 2023). Därför behövs mer kunskap om hur skolor kan skapa miljöer där alla elever får möjlighet till välmående och måluppfyllelse. I en fallstudie med två skolor har jag undersökt tvålärarsystemet (pilotstudie), för att se på det sättet att organisera undervisning.

Tvålärarsystem innebär att två lärare delar ansvar för undervisningen i en klass. Det kan se ut på olika sätt – ibland undervisar båda samtidigt, ibland delar de upp innehåll eller grupper av elever mellan sig. I vissa modeller har en av lärarna specialpedagogisk kompetens, i andra har båda ämneskompetens. I min bok Praktisk inkludering har jag visuella modeller för hur lärare kan arbeta och lägga upp arbetet i par (som beskrivs i tabellen i min pilotstudie).

Min pilotstudie är en del av ett större projekt om tvålärarsystem och bygger på intervjuer och fokusgrupper med lärare, annan skolpersonal och skolledning vid två olika skolor, här kallade Stadsskolan och Byskolan. Datainsamlingen gjordes mellan 2022 och 2024 och omfattade observationer och samtal på plats. Stadsskolan är en F–9-skola i en större stad med cirka 470 elever. Här används tvålärarsystemet i svenska, engelska och matematik. Materialet består främst av en intervju med rektorer samt diskussioner från fokusgrupper. Byskolan ligger i en mindre tätort och har cirka 560 elever i årskurs F–5. Här används tvålärarsystemet i hög grad i de yngre årskurserna, och ibland flerlärarsystem. Skolan har också en flexibel undervisningsgrupp, ”Flotten”, där elever får korta intensiva stödinsatser. Materialet från Byskolan består av intervjuer med rektorer, fyra lärare samt fokusgrupper med olika yrkeskategorier samt observationer. All datainsamling dokumenterades genom inspelningar, anteckningar och fältobservationer. Analysen gjordes med tematisk analys, där mönster i materialet identifierades och grupperades i teman.

Studien visar att tvålärarsystemet upplevs som en väg mot mer inkluderande undervisning, men att det också finns utmaningar. En viktig framgångsfaktor är stabil och tydlig skolledning med en gemensam vision om inkludering. När tvålärarsystemet infördes uttryckte vissa vårdnadshavare oro för att barnen skulle förlora individuellt stöd, men skolledningen såg fördelar med att alla elever undervisas i klassrummet.

Lärare och personal lyfter flera positiva effekter: ökad trygghet, stöd från kollegor, bättre möjligheter att anpassa undervisningen, mer tid för varje elev och en känsla av att vara del av ett team. Tvålärarsystemet ger också fler vuxna i skolmiljön, vilket bidrog till en starkare social gemenskap. Samtidigt finns hinder. Samarbetet mellan lärare fungerar inte alltid smidigt, och brist på planeringstid gör att undervisningen inte alltid blir inkluderande. Någon lärare är också tveksam till att elever i behov av stöd alltid får bäst hjälp i klassrummet. Trots utmaningar ser många tvålärarsystemet som ett sätt att skapa mer flexibla lärmiljöer, bättre relationer, ökad delaktighet och högre måluppfyllelse. Sammanfattningsvis pekar resultaten på att arbetssättet kan bidra till en mer inkluderande skola, men att det kräver tid, samsyn och kontinuerlig utveckling (läs gärna studien för fullständigt resultat).

Oavsett vilken förståelse eller tolkning vi gör av en inkluderande pedagogik och didaktik kan vi konstatera att skolan brister i att ge alla elever rätten till ett lärande. Vi behöver pröva fler vägar, fler metoder, fler sätt att organisera undervisning och erbjuda stöd. Denna studie visar att tvålärarsystemet kan bidra till en mer inkluderande skola. När två lärare arbetar tillsammans skapas större trygghet i klassrummet. Lärare upplever fler möjligheter att anpassa undervisningen och en starkare känsla av gemenskap bland både elever och personal. Elevernas olikheter blir mer synliga och kan mötas på flexibla sätt, med fler stödstrukturer. Resultaten visar samtidigt att tvålärarsystemet stärker det kollegiala lärandet och utvecklar lärarnas yrkesspråk, vilket i sin tur upplevdes gynna undervisningens kvalitet. Systemet bidrog till minskad stress, ökad arbetsglädje och kan således göra läraryrket mer attraktivt. Samtidigt framkommer utmaningar, som att samsyn mellan lärare ibland saknas och att undervisningen riskerar att fastna i en ”en undervisar, en stöttar”-modell. För att tvålärarsystemet ska fungera krävs tid, gemensam planering och kontinuerlig kompetensutveckling. Skolledningen spelar en avgörande roll som kulturbärare genom att driva en inkluderande vision och stötta lärarna i processen. Slutsatsen är att förändrade arbetssätt i skolan behöver tid för att sätta sig. Tålmodigt få ta sin tid.

Tvålärarsystemet rymmer potential att öka elevers delaktighet och måluppfyllelse. Även social inkludering kan jag få fram utifrån resultatet. För att lyckas krävs dock en tydlig gemensam målbild, långsiktig fortbildning och en skolmiljö som ser positivt på mångfald. Redan i Salamancadeklarationen framhävdes vikten av resurser och kompetensutveckling för att åstadkomma inkludering. Jag vill avrunda diskussionen med tre citat som jag skrev för länge sedan, som jag tänkte lägga in i någon bok. Nu får de hamna här på Johannas sida i stället och det är så fint så.

Fundera gärna över tvålärarsystem och huruvida det kan vara en modell att implementera bredare i det svenska skolsystemet. Min studie (och andras, se Vembye m.fl., 2024) visar att det är viktigt att växeldra och att alla elever är lärarparets gemensamma ansvar. Fast å andra sidan, visade Vembyes metasyntes att det inte spelade lika stor roll som man tidigare har trott, alltså hur lärarparet fördelar rollerna sinsemellan. Denna studie visar att systemet kan ge ökad trygghet, mindre stress och en starkare känsla av gemenskap bland personalen, vilket i sin tur gör skolan mer attraktiv för rekrytering och för att behålla lärare. Lärare beskriver också minskad risk för konflikter och en mer rättvis och inkluderande bedömningspraktik. Låter inte det rätt bra? När jag själv har arbetat tillsammans med en lärarkollega har jag haft mina roligaste år i skolan. Så många gemensamma skratt. Skratt som blir en bra grogrund när vi ska arbeta vidare, även med det som utmanar oss. En gemensam glädje gör oss mer rustade för det som vi tycker är svårt.

Är du intresserad av att undersöka en inkluderande pedagogik och didaktik?

·       Hur ser du på skolors möjligheter till att öka sin inkluderande pedagogik och didaktik? Är tvålärarsystem möjligt eller icke- möjligt? Försök se bortom ekonomi. Om du tänker att det är omöjligt (bortom förklaring om ekonomi), varför då?

·       Hur utvärderar vi undervisningen, didaktiken? På vilka sätt, hur och hur tar vi det vidare, alltså det vi får fram genom olika undersökningar? I vilken ände börjar vi?

Hattie,  J.  (2023). Visible  Learning:  The  Sequel.  A  synthesis  of  over  2100  meta-analyses relating to achievement. Routledge.

Leifler, E. (2025). Fallstudien: Hur kan vi organisera för inkludering?

Leifler, E. (2022) Praktisk inkludering. Liber.

Salamanca-deklarationen som sägs vara startskottet på en mer inkluderade skola runt om i världen (formulerades och antogs 1994, här är en referens från 2006, Svenska Unescorådet):

Vembye, M. H., Weiss, F., & Bhat, B. H. (2024). The effects of Co-teaching and related collaborative  models  of  instruction  on  student  achievement:  A  systematic  review and    meta-analysis. Review    of    Educational    Research (OT impact factor 7,5 …) vill också publicera där…dröm!