På tal om relationer

Är du förälder?

Visst vill du att dina barns lärare ska bry sig om dina barn som personer? Tycka om dem och bemöta dem varmt, respektfullt och med intresse? Den relationella dimensionen i läraryrket är helt självklar tycker jag. Läraryrket är ett mellanmänskligt yrke. I min undervisning gör det mig mycket tillfreds och faktiskt lycklig, själva mötet och när vi lär tillsammans. När vi möts i relationer, jag som undervisare, mitt undervisningsinnehåll och mina studenter. Mitt undervisningsinnehåll, mitt vad, relaterar också till ett vem (se specialdidaktik). Pedagogiska yrken kan aldrig vara frånskilt relationer med dem som ska ta del av undervisningen (om inte undervisningen är frånskild i tid och plats, då kan man bara förmedla sitt innehåll rakt ut, utan interaktion).

Trygga relationer i skolans värld innebär inte på något vis ett flummigt förhållningssätt, curlande, kravlöst kompisskap eller annat som tycks snurra runt i en del debattforum. Relationer är en grogrund i lärares ledarskap och för inkludering. Att vara en varm kravställare. Relationen använder lärare för att leda och hålla ordning på grupper, och för att arbeta inkluderande, och för att motivera sina elever. Relationer fostrar och förebygger problemskapande situationer (Leifler, 2025). Elever mår bättre i klassrum som är lugna och trygga och där de känner att lärare tror på dem och vill dem väl (Emslander m.fl., 2025).

I detta inlägg vill jag lyfta evidens för relationers betydelse för elevers utveckling och lärande. Den studie som jag citerar är en meta-analys och review över ett mycket stort antal studier, likt det Hattie har gjort som vi är väl förtrogna med vid det här laget (Hattie, 2023). Studien jag hänvisar till i detta inlägg är publicerad i en tidskrift med en impact factor på 19, 8. Impact factor är en siffra som visar på trovärdighet och kvalitet i studier. Ju högre siffra, desto bättre anses studierna vara (mer kontrollerade vad det gäller kvalitet). 19, 8 är mycket högt impact factor, många studier inom utbildningsvetenskap publiceras i tidskrifter på runt 1 – 3.  Evidensen från Emslander mfl’ s studie är mycket omfattande, studien sammanfattar och granskar forskning från 26 meta-analyser och från data som inkluderar ca 2,6 miljoner elever.

En god klassrumsmiljö och ett vänligt klimat börjar med en mänsklig kontakt. Lärare bygger tillitsfulla relationer och ömsesidig förtroende i mötet med olika elever och elevgrupper. Relationer mellan lärare och elever är en del av skolans sociala miljö och fungerar som en slags väv eller nav. När relationer fungerar ger det möjligheter till lärande och när det brister uppstår hinder för lärande. Värme, tillit och respekt öppnar för elever som är trygga, som vågar fråga, som vågar dela, som lyfter tankar, och som vågar misslyckas. Det finns gott om studier som visar att goda relationer hänger ihop med högre motivation, bättre skolresultat och större välbefinnande, medan bristande relationer kan leda till beteendeproblem och minskat engagemang. Forskningen har dock gett olika svar, eftersom man har mätt och definierat relationer på många olika sätt. För att svara på frågan om relationers betydelse i undervisningssammanhang genomförde Emslander med kollegor en meta-analys (en sammanslagning och syntes över många kvantitativa studier). Syftet var att få svar på hur starkt sambandet är gällande relationer mellan lärare och elever oavsett ålder, ämne eller skolform och specifika mätområden/fokusområden.

Relationer mellan lärare och elever, ett slags osynligt band, är långt mer än bara trivsel i klassrummet. Det är en grogrund och påverkar hur elever presterar, känner, beter sig och mår. I denna gigantiska studie av Elmslander med flera (2025), har forskarna gått igenom cirka 70 års forskning, 26 metaanalyser och 2,6 miljoner elever, för att få fram ett svar på frågan: Hur mycket betyder egentligen relationer för elevers lärande och utveckling?

Det är inte särskilt vanligt att göra översikter och synteser av meta-synteser eller meta-analyser (just därför vill jag såklart göra en någon gång). En syntes över meta-analyser är långt ifrån enstaka studier. Det rör sig om en enorm mängd data som granskas vad det gäller resultat, kvalitet, metod och utfall. Det är en form av sekundär granskning, men utifrån mycket specifika kriterier och tillvägagångssätt, vilket förhindrar godtycklighet.

I denna studie undersöktes tre huvudfrågor:

1.     Hur starkt är sambandet mellan lärar–elev- relationer och olika elevutfall?

2.     Vilka faktorer påverkar sambandet (ålder, kön, mätmetoder, kultur)?

3.     Hur hög är kvaliteten i den befintliga forskningen som har sammanställts?

Resultatet visar att goda relationer mellan lärare och elever hänger ihop med nästan alla positiva elevutfall som går att mäta. Akademiska resultat, motivation, självkontroll, engagemang, emotioner och välmående har korrelationer med lärar- elev- relationens kvalitet. Områden som visade sig hänga ihop/korrelera med relationer, (inte kausalt samband) var särskilt elevers beteende och motivation. Relationer betyder särskilt mycket för elever i högstadiet och gymnasiet (vilket är mkt intressant, då det under denna tid i skolan finns minst utrymme för att bygga relationer). Relationer som inte fungerar visar ett mönster där elever presterar sämre, har mer skolproblem och sämre psykiskt mående.

Relationer är lika viktiga för pojkar som för flickor. Nyare studier på området håller en högre metodologisk standard, vilket gör att de studierna kan vi luta oss mer mot när vi ska förstå hur mycket relationer påverkar lärandet (läs gärna originalstudien och Hatties bok för ett mer omfattande resultat).

Oavsett vad man tycker om relationer i undervisning och om det ska läggas tid på att bygga relationer i klassrummet eller inte, visar forskning att det har betydelse för flera områden (för svensk kontext, se exempelvis Aspelin, Karlberg, Plantin Ewe, Thornberg med flera forskare). Sammanslagning av forskning, ett stort relationspussel, visar att det mänskliga mötet har betydelse för lärandet. Relationer är en av flera komponenter för skolframgång. Vi kan koppla resultatet till området kognitionsvetenskap och våra kognitiva funktioner (även Maslows behovstrappa om vi vill). Relationer handlar om känslor, att vara trygg och lära i tillit. När det är tryggt och tillitsfullt frigörs kognitiva och sociala resurser hos eleverna. Hjärnfunktioner blockeras inte av negativa känslor, eller stress, vilket gör att synapserna är mer riktade mot och redo för det som de behöver vara riktade mot för att minnesfunktioner ska kunna aktiveras, till exempel mot ett undervisningsinnehåll, en aktivitet, en provsituation, lärares instruktioner mm.

Visst är det intressant att relationers betydelse ökar när elever bli äldre? Med utgångspunkt från det resultatet förstår vi uttryck så som; elever lär sig bäst av en lärare som de har en trygg relation till och som de känner tycker om. Elevers förtroende för lärare (teacher credibility) ökar genom goda relationer och det har en hög effektfaktor (Hattie, 2023). Relationer med lärare kan vara en trygg hamn eller vara det som gör att man orkar komma till skolan (Leifler, 2022). Just denna studie visade inga könsskillnader, vilket visar att relationers mekanismer och betydelse är universella och både pojkar och flickor drar nytta av värme och respekt. Mer kärlek åt alla med andra ord. Studien visar samtidigt att relationers styrka och påverkan är stabil över tid oavsett skolkontext och land. Jag fortsätter gärna att leva och lära i relationers betydelse, och att det inte är någon flummig pedagogisk idé utan har vetenskapligt belägg. Elever lär och utvecklas bäst i relationer där de känner sig sedda, trygga och betydelsefulla.

För lärare innebär resultaten från meta-syntesen att ämneskunskaper är en viktig grogrund i undervisning tillsammans med en breddad didaktisk repertoar, allmändidaktisk och specialdidaktisk. En trygg och stödjande relation ger trivsel, men också motivation och fokus och ökad prestation. Lärarutbildningar bör således lyfta relationers betydelse i ämnesundervisning. Skolor bör avsätta tid för att bygga upp en kultur där relationer prioriteras, i klassrum, korridorer och i hela skolmiljön. Styrdokument bör framhäva vikten av relationer och en trygg återkopplingskultur. Relationsarbete behöver inte bli ett ”add-on” utan ingår i grunden. På så sätt blir det en investering för den enskilda individen, hela skolmiljön och hela samhället. När du mår gott, förmår du också att få andra att må gott. En vänlig grund föder mer vänlighet. Och så vill i alla fall jag ha det. Be Kind. Än är vi inte robotar och de allra flesta av oss behöver mellanmänskliga möten och omtanke. Jag vill ha ett samhälle och en skola där vi bryr oss om varandra. Ett hårt klimat gör ingen gott.

·      Varför eller varför inte ser du att relationer har en naturlig plats i undervisning? Bör få och ska få utrymme eller inte?

·      Fundera gärna över varför vårt skolsystem har blivit så stressat att lärare inte anser sig ha tid att bygga relationer med eleverna. Vad kan vi göra för att förändra? Vad kan lärare göra själva i sin undervisning och vad är orimligt/för svårt att kräva?

Emslander, V., Holzberger, D., Ofstad, S. B., Fischbach, A., & Scherer, R. (2025). Teacher–student relationships and student outcomes: A systematic second-order meta-analytic review. Psychological Bulletin, 151(3), 365-397. doi:https://doi.org/10.1037/bul0000461

Hattie, J. (2023). Visible Learning: The sequel. A synthesis of over 2.100 Meta-Analyses Relating to Achievement. Routledge. (Hattie har också skrivit en del om relationers betydelse i denna bok).

Leifler, E., & Lindgren Chin, J. (2025). Specialdidaktik – en handbok (hela kapitel 1 ägnas åt relationer, för alla stödinsatser som vi vill ska göra skillnad i praktiken och för våra elever behöver grundas i en förtroendefull relation). Studentlitteratur.

Leifler, E. (2022). Min avhandling, där relationer framkommer som viktig faktor för inkludering i flera av studierna: Educational inclusion for students with neurodevelopmental conditions. Karolinska institutet.

Leifler, E. (2025). Ämnesspecifik specialdidaktik. Undervisning som främjar lärande. Gothia.

Skolforskningsinstitutet. (u.å.) Om evidens: Aktuellt | Evidensbaserad skola | Skolforskningsinstitutet