När nya rön för skolan ska förenas med de tidigare

När nya rön för skolan ska förenas med de tidigare.

Hur ska vi tänka kring området kognitionsvetenskap?
Det finns teorier och förklaringsmodeller som är värdefulla när vi ska förstå skolan och elevers lärande. Flera av traditionerna och teorierna har hundratals år på nacken, men kan trots det förklara delar av lärandet som sker idag. Andra mer moderna modeller behövs i kombination med de tidigare för att vi ska förstå allt det komplexa med inlärning och undervisning. Allt nytt för skolan ska gifta sig med det gamla. Förenas och fungera tillsammans för förståelse och planering av undervisning.

För tillfället pågår en den ena, en den andra utredningen för skolväsendet. Att kunskapsområdet kognitionsvetenskap kommer få större utrymme framöver kan vi räkna med. Då är det viktigt att se över vilka russin i den kognitionsvetenskapliga kakan som har störst värde för praktiken. Detta inlägg kommer att handla om några sådana russin. Och hur de russinen gifter sig fint med det som redan finns i den pedagogiska och didaktiska kakan sedan tidigare.   


Bakgrund
När vi tar del av den kognitionsvetenskapliga diskursen som lämpar sig för skola och klassrum hittar vi flera ord och begrepp som kan kopplas till pedagogik och didaktik på ett naturligt sätt, där det nya förenas med det gamla. De flesta lärare är förtrogna med flera delar av området kognitionsvetenskap, till exempel elevers självreglering, motivation, stress och minnesfunktioner. Att elever tränar sig på ett kunskapsinnehåll och gör det till sitt med olika tekniker ingår i undervisningens grundläggande bas. Och lärare märker vilka elever som behöver träna mer och få förstärkta instruktioner eller repetition eller det där bildstödet. Allt detta skriver Johanna och jag om i vår bok, Specialdidaktik.

 Ett urval av exempel från den kogntionsvetenskapliga diskursen är bland annat cognitive load theory, som förklarar en del av minnesfunktioner, exempelvis att elever inte kan memorera för långa instruktioner åt gången utan innehållet behöver delas upp i mindre delar (chunks).Vidare benämns begreppet dual coding, där minnesfunktioner kan fungera bättre om instruktioner eller ett innehåll som delas med eleverna består av både ord och bild. Det är det dual processing theory of multimedia learning, och hur elever lär sig och bearbetar intryck genom en kombination av bild, text och ljud (så som de lär sig när de använder sina digitala verktyg och lär på fritiden).

 Lärare som förkovrar sig och fortbildar sig inom kognitionsvetenskap kommer högst troligt att känna igen förklaringar och undervisningstekniker, men kanske inte de nya orden eller begreppen som används. Läsinlärning genom avkodning, och bottom-up eller ljudmetoden sorteras exempelvis under begreppet Phonics. Som vi jobbade med phonics när vi var nyutexaminerade lågstadielärare på 90-talet. I kombination med helordsmetoden och top-down tekniker.

 

Introduktion
En forskare som skriver om kognitionsvetenskap för klassrummet är John Sweller. I Sverige både forskar och skriver Petri Partanen mycket om området, bland annat på sin blogg.

 Artikeln Cognitive-Load Theory: Methods to Manage Working Memory Load in the Learning of Complex Tasks av Paas och van Merriënboer brukar nämnas i sammanhang där arbetsminnets begränsningar vid inlärning av komplexa uppgifter förklaras. Cognitive load theory (CLT), beskriver elevers minnesfunktioner och några delar av hur minnet fungerar. För mycket information kan medföra att saker går förlorat. Ett typiskt exempel är när man som lärare har delat för mycket information på en och samma gång, vilket får konsekvensen att eleverna sedan inte vet vägen framåt för detaljer har fallit i glömska. Information som ges i mindre delar, eller att stanna upp i stunden och återkalla eller repetera information är undervisningsstrategier som baseras på Science of learning. På svenska kallas det Vetenskapen om lärande, vilket jag inte tycker är ett särskilt tydligt begrepp, men jag tror science of learning används mest även här i Sverige.


Metod
Inom Science of learning används flera forskningsmetoder för att förstå hur människor lär sig. Experimentella studier från kognitiv psykologi bidrar med kunskap om orsakssamband och effektiva undervisningsstrategier. Neurovetenskapliga metoder som minnesträning och EEG ger insikt i hjärnans funktioner vid lärande. Datadrivna metoder och analysmetoder av stora elevdata används för att anpassa undervisning och upptäcka mönster. Vidare används andra metoder som interventioner eller designbaserad forskning som kopplar ihop teori och praktik. Även kvalitativa metoder, som intervjuer och observationer används för att fördjupa förståelsen av elevers upplevelser och motivation. Tillsammans ger variationen av metoder en bred och tvärvetenskaplig bild av elevers lärandeprocesser. Den här bilden av inlärning är en utgångspunkt när lärare planerar undervisning tillsammans med alla andra pusselbitar och delar så som gruppen, kontexten och sammanhanget.

 
Resultat
Paas och Co diskuterar i sin text hur kognitiv belastningsteori (Cognitive Load Theory, CLT) kan användas i undervisning. Lärare kan så långt det är möjligt försöka minska den kognitiva belastningen hos elever genom att skala av uppgifter och instruktioner och endast presentera det som är centralt och relevant. Detta tänker jag sker i den explicita undervisningen för visst delar vi mer till elever i mellanrummet och när vi inte fokuserar på just det som står i fokus för inlärning, eller lärandeobjektet. Lärare som anpassar komplexiteten i uppgifter efter elevernas förkunskaper och färdigheter minskar den kognitiva belastningen (gör lärare genom att lägga undervisning som grundas på det eleverna redan har arbetat med eller känner till sedan tidigare). Det är bra att arbeta med dual coding, det stödjer schemabildning (lagring av kunskaper) och automatisering. Här ser jag att ett bildstöd som kompletterar text då motiveras av cognitive load theory, så framöver kanske bildstöd sprider sig ytterligare.

Vidare rekommenderas lärare att visa färdiga lösningar och exempel för att minska belastning. Visst känns detta igen från bedömning för lärande, som då benämndes som synliggöra lärandet? Multimodala resurser och kollaborativa arbetsformer är något som också rekommenderas som stöd för inlärning och underlätta för arbetsminnet. Paas och Co betonar vikten av att anpassa undervisningen efter elevens behov och att kontinuerligt utvärdera och justera undervisningsmetoderna för att optimera inlärningen. Helt i linje med specialpedagogik och specialdidaktik. Vad är egentligen nytt och vad är gammalt?

 

Diskussion
Oavsett vad man tycker om Science of Learnings frammarsch och för lärares kompetensutveckling så tänker jag att om vi väljer rätt russin från kakan kan vi förebygga skolsvårigheter. Det är en mycket intressant och föränderlig tid vi lever i. Lärare kommer fortfarande ha ett visst undervisningsinnehåll att dela och lära ut och lära in under bestämd tid för olika elever.  Om vi ska använda undervisningsstrategier sprungna ur science of learning ser jag bildstöd som kompletterar text som ett naturligt inslag och som motiveras med cognitive load theory. Allt bildstöd är inte av godo, som Johanna och jag skriver i vår bok. Det är viktigt att diskutera och pröva bildstödet med sina elever. Ställ frågor och undersök vilket bildstöd som är till hjälp och om något bildstöd är till stjälp. Undvik one size fits all, arbeta fram stödstrukturer med elevernas delaktighet. Jag vet att Johanna har en fin bild-bank att använda i olika sammanhang och undervisningssituationer. En bank som kan plockas fram, justeras och användas för att öka inlärning, som då inte heller kräver oceaner av planeringstid. Allt finns redan, redo att användas, efter små eller större didaktiska justeringar.

 

Implikationer för praktiken
Att använda CLT medvetet och genomföra en undervisning som minskar onödig belastning kan vara särskilt betydelsefullt för elever som befinner sig i svårigheter, ex nedsatt språkförmåga eller som behöver stöd med att koncentrera sig och ta ut det viktigaste i ett innehåll. Aktiv bearbetning av ett kunskapsinnehåll gynnar inlärning. Återstår att se hur science of learning och kognitionsvetenskap kommer att tas i beaktning gällande styrdokument och innehållsomfång i olika ämnen. Och för de nationella proven… som särskilt ska tas i beaktning vid bedömning.

 

Reflektionsfrågor
– Fundera gärna över hur du undervisar idag.
– Vilka strategier använder du som du kan koppla till kognitiv belastningsteori?
– Hur undervisar du explicit och presenterar en avskalad kärna i situationer som är mer komplexa?

With Love
Emma


Referenser

Emma Leifler
Emma Leifler
Articles: 5