Exekutiva funktioner och sambandet med känsloreglering

Jag har starka känslor – alltså lever jag.

Starka känslor är en styrka, om de får utrymme och ses som någonting naturligt och som gör oss levande. Starka känslor kan självklart bli till hinder, hur stora hinder, beror på känslan eller reaktionen i sig, och på omgivningens bemötande och beredskap. Känsloreglering eller självreglering är en exekutiv förmåga. Denna förmåga kan variera mycket från person till person. Det är inte helt ovanligt att tillskriva känslosamma personer en svaghet, men jag tycker tvärtom, starka känslor är ett tecken på liv. Och ett liv som levs fullt ut. Vi ska bara se till att det fungerar för individen, med alla starka känslor, och eftersom denna blogg till största del riktas mot skolkontext, har vi här elever i åtanke.

Jag föreläser ofta om exekutiva funktioner eftersom det är ett område som är synnerligen relevant för området NPF. Nu är jag också på gång att skriva ett kapitel i en antologi som ska omfatta exekutiva förmågor, kanske främst hur vi identifierar behov av stöd inom området, och vilket stöd vi behöver ge för att tillgodose behoven. Detta inlägg packar upp studien:  A systematic review on the association between executive function and emotional regulation in autism, ADHD, and autism/ADHD författad av Pozo-Rodríguez med kollegor. Studien är från 2026, så alldeles purfärsk.

Barn och unga med autism och ADHD kan ha svårigheter både med exekutiva funktioner och med emotionsreglering. Exekutiva funktioner kan beskrivas som hjärnans projektledare – de hjälper oss att hålla information i arbetsminnet, bromsa impulser och byta strategi när något inte fungerar. Barkley (2020) framhäver att det finns inga skarpa gränser mellan de olika exekutiva förmågorna och problematiserar mycket från olika perspektiv och hur vi ska tolka och förstå dem. Den beskrivning och definition som han landar i (s.60) är: Executive functions can be defined as those self-directed actions needed to choose goals and to create, enact, and sustain actions towards those goals eller mer förkortat som: self-regulation to achieve goals.

Emotionsreglering (att reglera känslor) kan liknas vid en termostat för känslor – förmågan att uppmärksamma, förstå och anpassa känslor så att de passar situationen. Det handlar om att kunna hantera det man känner, inte ta bort känslan (känslor är naturligt). Studien av Pozo-R. med flera undersöker hur dessa två områden, exekutiva funktioner och känsloreglering hänger ihop hos personer med autism, ADHD samt vid samtidig autism och ADHD. Frågan är viktig eftersom samspel, tankar och känslor påverkar socialt fungerande, skolprestationer och psykisk hälsa. När vi vet mer om detta kan förstår vi mer och kan förhoppningsvis utveckla mer träffsäkra stödinsatser i skolan.

Studien är en systematisk översikt där forskarna har gått igenom tidigare publicerad forskning mellan 2013 och 2024. De sökte i flera stora vetenskapliga databaser och inkluderade totalt 22 studier. Fyra studier handlade om autism, sexton om ADHD och två om samtidig autism och ADHD. Kvalitetsgranskning av studierna gjordes med WWC, vilket gjorde att endast 22 studier ansågs vara tillräckligt goda för att sammanfattas till syntesen.

Studierna använde olika sätt att mäta exekutiva funktioner och emotionsreglering. I vissa studier användes kognitiva tester, till exempel arbetsminnesuppgifter eller uppgifter som mäter impulskontroll. I andra studier användes skattningar från föräldrar, lärare eller deltagarna själva. Vissa studier kombinerade flera metoder. Detta är viktigt att ha i åtanke, eftersom sättet man mäter något på kan påverka vilka samband som syns, och om det är olika metoder och utfall är det svårare att göra någon slags sammanställning.

När det gäller autism var resultaten blandade. I flera studier på förskolebarn fann man inget tydligt samband mellan exekutiva funktioner och emotionsreglering när man använde strukturerade tester. Däremot visade studier som byggde på föräldra- eller personalbedömningar oftare att större svårigheter i exekutiva funktioner hängde ihop med större svårigheter att reglera känslor. Det verkar alltså som att sambandet blir tydligare i vardagsnära situationer än i testsituationer. Testsituationer i sig är lite speciellt, och säger bara något om själva testsituationen, att mäta i naturliga sammanhang kan ge en annan bild.  Hos vuxna med autism och samtidig intellektuell funktionsnedsättning sågs också ett tydligt samband mellan exekutiva svårigheter och emotionell instabilitet.

Vid ADHD var bilden mer samstämmig. I majoriteten av studierna fann man att svagare exekutiva funktioner hängde ihop med större svårigheter i emotionsreglering. Särskilt tydligt var sambandet mellan bristande impulskontroll, svag kognitiv flexibilitet och nedsatt arbetsminne å ena sidan, och emotionell impulsivitet, irritabilitet och stark känsloreaktivitet å den andra. När arbetsminnet är överbelastat eller flexibiliteten är låg blir det svårare att hantera motgångar och starka känslor. I flera studier såg man att när den kognitiva belastningen ökade, ökade också de emotionella reaktionerna, särskilt hos barn med ADHD. Visst förstår vi detta, när det inte är begripligt, tydligt och hanterbart, kan det komma med olika reaktioner hos elever, inte helt sällsynt som så kallade utbrott av varierad grad.

När det gäller samtidig autism och ADHD finns det få studier. De som finns tyder på att svårt med kognitiv flexibilitet kan hänga ihop med svårigheter att reglera känslor, men underlaget är begränsat och resultaten är inte entydiga. Det behövs mer forskning för att kunna dra säkra slutsatser. Ja, låt oss forska på!

Oavsett vilken förståelse eller tolkning vi gör av de exekutiva funktionerna, elevers behov och vilka stödinsatser som ska sättas in och varför vi ska göra det, kan konstateras att vi kan bli mycket bättre på detta område. Det gäller från liten till stor. Jag har själv en del svårigheter inom exekutiva funktioner, vilket gör att jag kan identifiera behov, analysera och förstå behov, eftersom det kan röra saker som jag själv behöver stöd med, exempelvis stöd för att komma ihåg, stöd för att kunna navigera och stöd för att överblicka vad jag ska göra på en vecka. Jag har en enorm potential och kan göra väldigt mycket på en vecka, men det flyter inte på lika bra om jag inte har mitt strukturstöd på väggen och kan stå där och titta om och om igen för att liksom sätta fart framåt. Lite omvänt metaforen (man ser inte skogen för alla träd), man ser inte alla träd för man ser bara skogen. Min skog kan vara hur stor som helst bara jag får hjälp med att upptäcka träden, och sortera upp träden och prioritera trädens ordning.

Sammanfattningsvis visar dagens studie att exekutiva funktioner och emotionsreglering är nära sammanlänkade, särskilt vid ADHD. Vid autism är sambandet mindre tydligt i tidig ålder och när man använder testbaserade mått, men framträder oftare i vardagsbedömningar. En möjlig förklaring är att strukturerade testsituationer inte alltid fångar den komplexitet och belastning som uppstår i klassrum, på raster eller i sociala sammanhang. It is a messy world, att forska i skolsammanhang. Messy, men viktig och kul!

Ålder spelar också en roll. Både exekutiva funktioner och emotionsreglering utvecklas över tid, vilket kan påverka hur starkt sambandet är i olika åldrar. Hos yngre barn kan dessa system fortfarande vara under utveckling, vilket gör sambanden svårare att fånga. Hos äldre barn, ungdomar och vuxna framträder kopplingen tydligare, särskilt vid ADHD.

En central tanke i översikten är att när de exekutiva funktionerna fungerar väl, ger det elever kognitiva verktyg som behövs för att kunna reglera känslor. Om verktygen är svaga blir det svårare att hantera frustration, besvikelse eller ilska. På så sätt kan kognitiva svårigheter bidra till emotionella svårigheter, även om de yttrar sig som beteendeproblem. Så viktigt med tanke på att antalet elever med beteendemässiga svårigheter ökar, såväl i Sverige som runt om i världen.

För skolpersonal innebär resultatet från sammanställd forskning, att känsloutbrott och starka reaktioner ofta behöver förstås i ljuset av kognitiva svårigheter. En elev som reagerar kraftigt på en förändring eller ett krav kan samtidigt kämpa med ett överbelastat arbetsminne eller bristande flexibilitet. Det handlar alltså inte enbart om motivation eller vilja, utan om hur hjärnans regleringssystem fungerar i stunden. Att minska den kognitiva belastningen kan därför också minska emotionell stress. Tydlig struktur, förutsägbarhet, visuellt stöd och stegvis instruktion kan avlasta arbetsminnet och skapa större trygghet. När hjärnan inte behöver hantera för många saker samtidigt blir hjärnan mer redo för att reglera känslor.

Det är också viktigt att arbeta parallellt med kognitiva strategier och känslostrategier. Få stöd med att hantera känslor och att ta sig ur sin känsla. Stärka elevers tankar och tankar om känslor, i linje med metakognitiv medvetenhet, eller self-awareness, vem är jag, hur funkar jag? Varför funkar jag så här? Varför väcker det här en så stark känsla inom mig (inom psykologin kallas detta ibland för psykoedukation).

I skolpraktiker innebär stöd med exekutiva funktioner inte bara om studieteknik eller planering, utan också om att skapa bättre förutsättningar för känslomässig stabilitet och att fungera i den sociala världen, utan att göra avkall på den man är.

Har du funderat över elevers behov av stöd vid eventuella nedsatta exekutiva funktioner och stöd för känsloreglering?

·         Hur ser du på skolors möjligheter och undervisningens möjligheter att ge stöd till elever inom detta område? Vad är lätt och vad är svårt?

·         Vad beror det på att vi har svårt att förstå eller upptäcka behov av stöd för äldre elever, från högstadiet och uppåt? Vad är det som gör att vi tenderar att tänka att detta borde eleven behärska?

Dagens studie:

Andra böcker jag läser i för att lära mig mer om exekutiva funktioner:

Barkley, R.A. (2020). Executive functions. What they are, How they work, and Why they evolved. The Guildford Press.

Badre, D. (2020). On Task. How our brain gets things done. (jag gillar titeln) Princeton University Press.

Bra mix av teori och praktik i denna:

Kaufman, C. (2010). Executive function in the classroom. Practical strategies for improving performance and enhancing skills for all students. Paul. H. Brooks Publishing.