En tillgänglig fysisk lärmiljö

Har du varit på Bokmässan?

Bokmässan kan nog vara en av de minst fysiskt tillgängliga miljöer som finns. Det finns inga avgränsningar så allt ljud svävar runt och blandas med varandra. Omöjligt att hitta också i detta myller…När det var byte av aktivitet tjöt en signal som lät som ett brandlarm (tänk er oron som kan komma med det). Visst kan vi förstå att en Bokmässa är svår att göra tillgänglig, men i en skola går det att skapa mer tillgänglighet än vad vi gör, för exempelvis barn med NPF.

Har du funderat över skolors fysiska lärmiljö? Vad tror du kan bli till hinder i den fysiska lärmiljön?

Det här blogginlägget kommer sig naturligt och formas utifrån erfarenheter i livet. Jag har alldeles nyss varit på ett skolbesök. Skolan saknade tillgänglighet i form av skyltar och vägledning. I entrén var det en stor öppen hall med stora glaspartier. Som dekoration stod en flygel i ett hörn (nu med lås, vilket är självklart, vem vill inte spela på en flygel som bara står där). Hela skolan var mycket svårnavigerad, och med det kommer en känsla av otrygghet som följd. Matsalen var ett stort rum och inga avgränsningar mellan borden. Det fanns dock två mindre rum bredvid. Mycket trånga hallar här och där, och en vansinnig höjd på vån. 2,3 och 4 med ett räcke som endast var 1,30 m högt, här behövs en ändring bums, minst 1,50 behöver det vara anser jag (helst 1,80 m.. det hade gjort mig mer trygg).

Johanna och jag skrivit om skolans fysiska lärmiljö i vår handbok om specialdidaktik. Vi har formulerat från ett övergripande plan, men också zoomat in i detaljerna. Det vi föreslår är helt rimligt att genomföra, inte vansinnigt dyrt. Den fysiska miljön är inte lika undersökt och studerad, om man jämför med pedagogisk/didaktisk och psykosocial lärmiljö, men det finns studier på området. Den studie som jag presenterar i samband med det här inlägget är genomförd av en stor forskargrupp, där jag känner förste-författare och författare nr 10 (Black et al., 2022). Studien ser på tillgänglighet mer brett och hur det kan förbättras för någon med autism. I mina nuvarande intervjustudier så är det såväl autistiska elever som elever med ADHD som lyfter att det kan bli problematiskt och fler hinder i en stökig miljö.

De flesta byggnader, exempelvis skolor, offentliga platser, arbetsplatser är utformade för att passa hur de flesta fungerar, eller hur icke funktionshindrade samt neurotypiska fungerar. För personer med autism kan de här miljöerna upplevas som röriga, stressiga eller direkt svåra att vara i. Jag har fått förmånen att prata med skolarkitekter i min kommun, vilket gör mig glad. Jag har försökt förmedla att det kan vara svårt att förstå vad som kan bli till ett riktigt hinder om man inte upplever miljön på samma sätt. Det kan vara svårt att förstå hur en färg, hur en stark lampa, hur en doft, hur ett instängt klassrum, hur ett rum i mitten, hur det slamrar i matsalen kan leda till så starka känslor. Det första steget är att ödmjukt förstå att det här kommer bli svårt för mig att förstå. Därefter är det bra att arbeta brett med fokusgrupper, där personer med funktionsnedsättningar ingår. Black’s studie samlar ihop vad forskning har sagt om hur inomhusmiljöer kan påverka autistiska individers vardag. Målsättningen med studien är att ge tips och riktlinjer till arkitekter, designers och andra som fattar beslut över hur våra byggda miljöer ser ut. Studiens resultat kan vara en början, att lära av, att inspireras av, så kan vi steg för steg bygga skolor som fungerar för fler.

Forskarna gjorde en så kallad scoping review, vilket innebär att de sökte brett i flera databaser efter forskning mellan åren 2000 och 2020. En scoping review och en systematisk litteraturöversikt liknar varandra men har olika fokus. En scoping review används när syftet är att få en bred överblick över ett område, kartlägga vilken typ av forskning som finns och identifiera kunskapsluckor. Den ställer ofta breda frågor och analyserar materialet översiktligt, utan att alltid göra en detaljerad kvalitetsbedömning. En systematisk litteraturöversikt däremot riktar in sig på en snäv och tydligt formulerad fråga, där målet är att väga samman resultaten från flera studier på ett noggrant och transparent sätt. Här ingår nästan alltid en kvalitetsgranskning av studierna och ibland även en metaanalys. Så så skoj är det att använda båda metoderna. Jag ser gärna att studenterna gör detta i sina examensarbeten för det är en fördel att få en stor överblick över fältet, vilken forskning som finns och vad den kan berätta för oss. Black och Co gick systematiskt igenom drygt 1 500 artiklar, och landade till slut i 28 studier som handlade om autistiska personers relation till inomhusmiljöer och vad som är värdefullt för dem. För att kolla att de inte missförstått resultaten diskuterade forskargruppen sina slutsatser med vuxna med autism, anhöriga och experter.

Sammanställningen visar att ganska små detaljer i miljön kan göra stor skillnad. Enkla planlösningar och tydligt avgränsade områden hjälper människor att hitta och känna sig trygga. Små reträttplatser eller “lugna rum” där man kan dra sig undan när det blir för mycket är också värdefulla. Ljuset spelar en stor roll. Det är bra med naturligt ljus och lampor som går att dimma fungerar bättre än lysrör som flimrar och bländar. När det gäller ljud är buller och eko en vanlig källa till stress. Ljuddämpande material i väggar, tak och golv gör stor skillnad. Även färger och former påverkar: milda och neutrala färger ger ofta en lugnare känsla, medan skrikiga färger, starka kontraster eller mönster kan störa. Slutligen framhåller studierna vikten av bra ventilation, jämn temperatur och att undvika starka lukter.

Oavsett om man har hamnat i bristtänk och tänker att det är svårt att förändra någonting i den miljö, där vi arbetar eller i skolan, så går det att göra mer än vad man först ser är möjligt. I skolmiljö kan ett första steg vara att bejaka och sätta ord på det som kan upplevas som svårt för en elev, exempelvis som en fråga; jag ser att det här upplevs som besvärande, vad tror du vi kan göra åt det? Vi kan inte säga att det är inte så farligt eller det går strax över, då har vi redan naggat på relationen och förtroendet med eleven. En stökigt och stimmig fysisk lärmiljö kan ge onödiga konflikter, där det inte är ovanligt att det lilla barnet tillskrivs en besvärlighet, t ex att det alltid ska bli konflikt i hallen, korridoren, matsalen, omklädningsrummet osv.

Det är både enkelt och komplext att förbättra skolans fysiska lärmiljö. Det som ger en extra komplexitet är det som även Blanck et al lyfter fram, att det är så olika från person till person, det finns ingen universallösning. Därför måste miljöer, även skolor, vara flexibla och möjliga att anpassa efter individuella behov. Ett annat viktigt budskap är att autistiska personer själva behöver få vara med och påverka hur miljöer planeras och byggs (även de med andra funktionsnedsättningar), annars riskerar man att missa det som faktiskt gör skillnad i vardagen. Många av de åtgärder som föreslås är inte så dyra eller komplicerade. Det kan handla om att byta lampor, välja andra färger, flytta runt möbler eller lägga in ljuddämpande material. Slutsatsen är tydlig: med relativt små medel kan vi skapa miljöer som är mer välkomnande och mindre stressande, vilket kan komma alla elever till nytta.

Black med fleras studie, som ligger som grund här, tar upp vad som är viktigt att tänka på (helst i förväg). I Johannas och min bok har vi i det sista kapitlet, en tillgänglig lärmiljö flera tips och förslag på vad som kan göras i den fysiska lärmiljön. På sidan 236-237 finns det beskrivet hur ljudet kan dämpas mer generellt. I kapitel 5, på sidan 138 och som kopieringsunderlag finns det en checklista som omfattar ett urval för en tillgänglig fysisk lärmiljö.

Det finns studier som visar att det inte behöver vara helt avskalat och kliniskt vitt på väggarna, men det som sitter uppe på väggarna ska i så fall stödja kontexten/innehållet i undervisningen. Den studien kan jag presentera i ett annat inlägg (Gaines med flera, 2014). Så som vi byggde skolor förr var ganska klokt och tryggt. Moderna skolbyggnader är coola, men kommer med fler hinder, bland annat att kunna ”översiktsnavigera”. Om jag ska avrunda med fem absolut minsta möjliga för den fysiska lärmiljöns tillgänglighet (inomhus) i skolor så blir det följande:

1.     Skyltar och uppmärkt vägledning för tydlighet, gärna med bildstöd som kompletterar

2.     Lugna harmoniska naturnära färgval

3.     Vikskärmar, små och stora, gärna i filt för att kunna avgränsa

4.     Matsalar som byggs med bås och avgränsningar

5.     Krokar i hallen och andra salar med mer mellanrum, gärna några krokar som är helt avskilt den stora raddan med krokar

Inför möblering, organisering, placering och design av fysisk lärmiljö/ditt klassrum:

·       Ser du din fysiska lärmiljös potential? Vad skulle du vilja förändra?

·       Hur skulle en förändring kunna bli möjlig? Vad behöver du för att kunna genomföra den eller det du vill göra?

Studien som jag refererar till:

Black, M. H., McGarry, S., Churchill, L., D’Arcy, E., Dalgleish, J., Nash, I., Jones, A., Tse, T. Y., Gibson, J., Bölte, S., & Girdler, S. (2022). Considerations of the built environment for autistic individuals: A review of the literature. Autism, 26(8), 1904-1915.

En annan intressant studie (visserligen några år på nacken):

Leifler, E. & Lindgren Chin, J. (2025). Specialdidaktik – en handbok. Studentlitteratur.