Vad är Explicit undervisning?

Det jag studerade är ett lärverktyg. Specialdidaktiskt digitalt fokus. Navigering, förståelse, återkoppling, autonomi – aspekter (tillgänglighetsfaktorer). Syftet är att undersöka hur verktyget kan fungera så bra som möjligt för klassrummets mångfald av elever. Jag observerade bland annat en lektion i årskurs 1 och fick se ett praktexempel på explicit skrivundervisning.

Innan jag tar mig an studien som jag tänker packa upp den här gången, vill jag dela med mig av att det finns lärmiljöer som är inkluderande. Det finns lärmiljöer där ungefär 80 – 90 % av eleverna kommer från olika kulturella bakgrunder, där ca 6 – 8 barn i klassen har NPF och där det ingår integrerade elever med IF, och alla kan vara med i samma kunskapskontext och fungera tillsammans. Alla lär sig om djur i skogen, och vad som är karaktäristiskt för älgen. Elever är resurser för varandra (detta har undervisande lärare dock byggt upp, det kommer inte av sig självt). Framgångsfaktorer i lärmiljön som jag noterade under mitt besök i verkligheten, var bland annat en välfungerande fysisk miljö (dock inte matsal, så alla matsalsarkitekter, hör gärna av er!), samverkan och samsyn på skolan, väl utbyggt elevhälsoteam, mindre klass-storlekar, strukturerad undervisning och en ledning som är kulturbärare för det inkluderande arbetet. Bra jobbat, hälsar forskaren.

I detta inlägg passar det sig alldeles särskilt bra att packa upp en systematisk översikt som har undersökt explicit undervisning, eller strukturerad undervisning som det också heter, kopplat till skrivpraktiker. Titeln på studien är A Systematic Review of Explicit Instruction and Frequency Building Interventions to Teach Students to Write. Det som jag delvis nyss själv fick beskåda. Explicit undervisning är bra för alla elever, men kan vara särskilt värdefullt för några elever, bland annat elever med NPF (Leifler m. fl., 2020).

Bakgrund
Vad är då en explicit undervisning? Explicit undervisning innebär att läraren leder elevernas lärande genom en tydlig och genomtänkt didaktisk struktur. Undervisningen bygger på att läraren visar vad som ska läras, varför det är viktigt och hur man faktiskt gör. Alla försteg modelleras innan eleverna förväntas arbeta mer självständigt. Undervisningen kännetecknas av att läraren tar ansvar för att bryta ned kunskapsinnehåll i begripliga steg, modellerar strategier och tänkande, ger rikligt med exempel och erbjuder handledd övning som gradvis övergår i självständigt arbete. Detta känner vi igen från andra pedagogiska och didaktiska sammanhang och metoder, exempelvis bedömning för lärande, mini – lektioner och genre-undervisning (cirkelmodellen).

Syftet är att undervisningen och lärandet ska bli begripligt och tydligt. Eleverna ska få chans att utveckla autonomi. Explicit undervisning är en undervisningsform där didaktiska val är explicita och medvetna. (Jag har en lista i Leifler, 2025, s. 33 där pedagoger kan skatta graden av explicit undervisning). Explicit undervisning är inte någonting nytt, men fokus har stärkts och min erfarenhet är att diskursen främst har kretsat kring ämnet matematik.

Introduktion
Många elever, både med och utan funktionsnedsättning, behöver en god skrivpraktik för att kunna behärska skrivande på en tillräckligt hög nivå. Skrivande är en komplex färdighet som bygger på samspel mellan flera delkompetenser som bland annat stavning, grammatik och formulering av texter. (Känslor kan också påverka en hel del). Elever behöver en strukturerad undervisning och träning i skrivande (tillsammans med mycket pepp och uppmuntran). Forskning visar att explicit undervisning tillsammans med tidsbegränsad övning kan vara en lovande metod för elever som kämpar med skrivandet. Däremot har ingen tidigare översikt fokuserat just på kombinationen av dessa två inslag vilket McElroy med kollegor gör. Artikeln syftar till att sammanställa vad som är känt om hur explicit undervisning i kombination med tidsbestämd övning påverkar elevers förmåga att skriva meningar. Jag observerade hur elever skrev meningar om älgen och vilka försteg som pedagogen hade genomfört med eleverna. Alltså långt ifrån ”lämna i sticket” skrivande. Bör tilläggas här att elever som har kommit längre i sin skrivutveckling kan lämnas fria i sitt skrivande. Inte one size fits all, flexibelt och variationsrikt, vilket är fullt möjligt om du har en bred didaktisk repertoar (och förtroendefulla relationer med eleverna och ett gott ledarskap, hint till observerad pedagog).

Metod
En systematisk litteraturöversikt sammanfattar flera studier, och det som lyfts fram kan sägas vara
evidensbaserat eller har evidens (om det då har visat sig). I den här studien genomsöktes endast två forskningsdatabaser, mer vanligt är antalet ca 3 – 5. Kvalitetsgranskningsinstrument som användes i översikten var WWC (what works clearinghouse), som jag har använt i en översikt också, och som gör urvalet snävt. Det är hårda bud med andra ord, inte mycket som passerar nålsögat.

Inkluderingskriterier i denna översikt var att det skulle vara explicit undervisning och tidsbegränsat tränande, vidare skulle det handla om elever som befinner sig i skrivsvårigheter, eller med funktionsnedsättningar och undervisningen skulle genomföras i skolmiljö. Tio studier föll inom ramen och har sammanfattats vad det gäller intervention/insats/undervisning och effekter på elevers skrivförmåga.

Resultat
De tio studierna i översikten omfattade sammanlagt 53 elever i olika åldrar och med varierande behov. I nästan alla studier ingick en tydligt strukturerad undervisning med lärarens modellering och vägledning och till sist elevernas övande. När eleverna visat att de behärskade grunderna i skrivandet fick de arbeta med tidsbegränsade övningar där syftet var att skriva snabbare och mer korrekt.

Resultaten visade att explicit undervisning ofta ledde till färre fel i elevernas skrivande. Här visades störst effekter, alltså att antal fel minskade. Förbättringen behölls när man tittade på långsiktiga effekter. Däremot såg man ingen generalisering till andra typer av skrivuppgifter, och detta är något som kan behöva fokuseras ytterligare, för det är ju först då eleven har skrivförmågan som behövs, jag kan skriva när jag behöver det typ, och inte bara när min lärare vill att jag ska öva på en viss text-typ eller annan skrivövning. Åtta av studierna undersökte social validitet och elever och lärare beskrev metoderna som användbara och meningsfulla. Denna aspekt är viktig tycker jag, för det handlar till viss del om delaktighet och värde för individen. Läs gärna originalstudien för hela resultatet.

Andra studier som undersöker liknande fenomen, exempelvis det som kallas för SRSD, self regulated strategy development visar också på effekt (vi såg det i vår översikt som fokuseras mot autistiska elever, Leifler mf.l., 2020). SRSD har flera didaktiska delar som stämmer överens med de didaktiska aspekterna i strukturerad undervisning. I stort handlar det om att vara tydlig och nära eleverna i skrivprocessen, och systematiskt ge dem egna verktyg. För sitt skrivande. För sitt varande i klassrummet. För sina framtidsutsikter och möjligheter i livet.
DiskussionOavsett vad man tänker om sin skrivpraktik eller elevers skrivförmåga och skrivengagemang visar explicit undervisning att det är en metod som är värdefull i skrivpraktiker. Det finns dock brister vad det gäller generaliserande och automatiserande effekter. Här kommer reflektion över vad som ska räknas som flyt i skrivandet, hur det ska bedömas och hur elever kan utveckla en uthållighet och förmåga att kunna använda färdigheterna i autentiska skrivsituationer. De där autentiska skrivsituationerna ändå, vilken skillnad vi ser som pedagoger. När eleverna skriver för att de har ett syfte, syftet är klart och det finns en äkta mottagare.

För pedagoger innebär resultaten att explicit undervisning tillsammans med tidsbegränsad övning kan vara ett effektivt sätt att stödja elever som har svårt att skriva. Undervisningen behöver vara tydligt strukturerad, och eleverna kan behöva introduceras stegvis till hur tidsbegränsade övningar går till. Metoden var uppskattad av elever och lärare och kan fungera som ett återkommande inslag i skrivundervisningen. Johanna och jag delar flera skrivmallar (exempel på graphic organizers) i boken Handbok i specialdidaktik, som en del av explicit skrivundervisning.  En skrivmall behöver i sig explicit undervisning tillsammans med eleven. Det är inte skrivmallen som gör att eleven automatiskt förstår mer eller börjar skriva, den behöver packas upp tillsammans.

Implikationer för praktiken
Pedagoger har vanligen sina bästa metoder och artefakter till skrivundervisningen. En skrivundervisning som omfattar så kallad best practice och är evidensbaserad är explicit undervisning. Precis som med alla metoder är det ingen universal-metod. Pedagoger kommer använda sina modeller och metoder med sina elever och för sina skrivsammanhang. Det som kan noteras och tilläggas, är att det är klokt att då och då lägga in verkliga, autentiska skrivuppgifter tillsammans med allt det andra övandet och prövandet av elevers skrivförmågor. Explicit undervisning bör således kompletteras med mer fria skrivsituationer, som kan kallas för fritt skrivande (där ett antal elever får strukturerad undervisning om det fria skrivandet är svårt). Vidare tänker jag att elever som behöver acceleration får fördjupade skrivuppgifter och träning på en annan nivå, med ett annat innehåll. Balanced flexible literacy ungefär.

Reflektionsfrågor

·    Vad känner du till gällande explicit undervisning i nuläget? Vilka delar av explicit undervisning ingår helt eller till stor del i din ämnesundervisning?

·     Fundera över din skrivpraktik. Finns det någonting du vill utveckla? Vad behöver du för att kunna genomföra din förändring?

 

Referenser

Studien som packas upp:

McElroy m. fl., (2024)

Varför explicit undervisning kan vara särskilt värdefullt för elever i behov av stöd:

Archer, A. L., & Huges, C. A. (2011). Explicit instruction. Effective and efficient teaching. What works for special needs learners. Guildford Press.

Fokus på lärmiljö där också effekter av SRSD framkommer:

Leifler m.fl., (2020)

Likheter mellan Explicit undervisning och SRSD – strategies ser ni här:

Leifler, E. (2025). Ämnesspecifik specialdidaktik. Undervisning som främjar lärande. Gothia.

Vi skriver om explicit undervisning här (obs ny upplaga, ny titel, på s. 179 – 181):

Lindgren Chin, J., & Leifler, E. (2025). Handbok i specialdidaktik. Studentlitteratur.

 

Smått och gott från Australien: