Gästbloggare med anledning av DLD Awareness Day – den 17 oktober
I dag uppmärksammas utvecklingsrelaterad språkstörning/ DLD världen över. En dag som infaller 17 oktober varje år och som instiftades av organisationen RADLD.org(Raising Awareness of Developmental Language Disorder).
Årets tema är: Du kan inte se DLD. Bedömningen är att 7-8 % av förskolebarnen har DLD och att det hos skolelever förekommer hos ca 10 % eftersom de språkliga kraven i skolan är höga (Bishop et al., 2017).
Vad är DLD?
Att DLD är en utvecklingsrelaterad störning betyder att DLD är medfött eller har uppkommit tidigt och handlar om biologiska faktorer. DLD räknas in i gruppen NPF-diagnoser. Det handlar om hur hjärnan utvecklas redan från början och är ett livslångt funktionshinder men som utvecklas och förändras över tid, särskilt om man fått diagnosen tidigt.
ICD11 – Ett diagnossystem
Diagnossystemet kommer på svenska (är under översättning) under 2026. DLD-diagnosen kommer i ICD11 att mer fokusera på språkets funktion. Diagnoskoden ställs självständigt av legitimerade logopeder, det vill säga inte av läkare.
DLD kan ta sig olika uttryck (läs mer på radld.com):
- Ha svårigheter att med ord uttrycka tankar och känslor
- Kan verka distraherad
- Kan ha svårt att minnas ny information
- Påverkar sociala relationer
- Att ha dessa svårigheter påverkar en elevs socio-emotionella förmåga.
Den vanligaste villfarelsen är att DLD hörs när man pratar, vilket inte tyder på DLD utan en talstörning, som inte kommer att räknas in i DLD i vårt nya diagnossystem ICD11.
Mer kunskap om DLD behövs
Det är viktigt att förstå att gå i skolan handlar om så mycket mer än enbart ett lärande för eleverna. Att gå i skolan handlar även om att hantera och utveckla relationer och vänskaper, vilket i mycket hög grad bygger på att ha en fungerande språk- och kommunikationsförmåga. Enligt LGR 22 har lärare ett stort och brett ansvar för en elevs språkliga utveckling: ”Läraren ska organisera och genomföra arbetet så att eleven får stöd i sin språk- och kommunikationsutveckling”.
I ett alldeles nytt inlägg den 14 oktober har forskaren och logopeden Anna-Eva Hallin i sin forskningsblogg sprakforskning.se sammanfattat en artikel av Timler et al. (2025). En artikel som handlar om hur man stärker den socio-emotionella förmågan. Det är inte bara tillämpbart på DLD utan också på andra NPF-diagnoser såsom exempelvis ADHD.
Timler et al. (2025) menar att ungdomar med DLD, förutom att vara överrepresenterade bland elever med inlärningssvårigheter inom området läs/skriv och mattesvårigheter, löper större risk för psykisk ohälsa och svag självkänsla (Maya Beristain, 2020). Detta gör att generell kunskap om DLD måste finnas hos lärare och psykologer (och specialpedagoger), inte bara logopeder. Samtidigt behöver dessa professioner samarbeta mer och i högre utsträckning, vilket bland annat inte gynnas av organisatoriska gränser, inte minst inom regionen.
För att stötta socioemotionell utveckling vid DLD, behöver vi lyssna på hur ungdomen själv upplever det i förhållande till målen parallellt med omgivningens kunskap och attityder dvs lärare och klasskamrater (Timler et al, 2025).
Ett neurodiversitetsperspektiv
Skillnaden i språkfunktion uppstår bara om normer och krav överstiger ens förmåga. Många funktionsnedsättningar har svårigheter inom det språkliga området även om de inte fullt ut uppfyller de kännetecken som gör att en DLD-diagnos kan ställas. Det brukar beskrivas som Språklig sårbarhet (Nettelbladt & Salameh, 2007, Nettelbladt & Salameh, 2013). I förlängningen innebär det att DLD, på grund av västvärldens höga krav på utbildning och språklig förmåga förekommer oftare än i andra typer av samhällen. Jag tänker att det rent krasst betyder att brister i språklig förmåga kanske inte ens är ett funktionshinder i en annan del av världen. Därmed finns det ett behov av ett neurodiversitetsperspektiv kopplat till DLD (Hobson et al., 2024).
Kamouflera sin språkstörning
Det är viktigt att känna till att elever med DLD i hög grad kamouflerar sin språkstörning (Hobson et al., 2022), särskilt om den inte uppmärksammas och om stöd inte ges av skolan. Om eleven själv måste hitta lösningarna är de inte alltid så väl anpassade för sitt syfte och gräver ofta hål i både självförtroendet och självkänslan.
Det är enligt Timler et al. (2025) viktigt att skolan fokuserar på att:
- Främja acceptans och förståelse för olikheter
- Arbeta med delförmågor som stöttar sociala relationer
- Ge strategier för självreglering
- Stärka förmågan till ”self-advocacy” dvs att bli sin egen advokat och själv framföra sina behov av stöd.
Reflektion
DLD är en dold funktionsnedsättning som återfinns hos 10% av eleverna i skolan och det drabbar de flesta skolämnen. Tillkommer elever med språklig sårbarhet. Totalt blir det minst 25 % av eleverna.
- Hur synliggör vi funktionshindret DLD i skolan, fast det inte hörs ?
- Hur sprider vi kunskap om DLD och språklig sårbarhet till lärarutbildning och till kontinuerlig lärarfortbildning/rektorsutbildning så att elever slipper kamouflera
- Det finns vid DLD pedagogiska implikationer som går att genomföra inom befintlig ekonomi (trots att det finns ett behov av och en önskan om ekonomisk satsning). Några exempel: sluta göra ”fel saker/traggel” kunskaper som inte befästs, som eleven inte minns. Använd i stället tiden till en pedagogik som gynnar långsiktig och bestående inlärning. Hur kan vi nå ut med den kunskapen?
Gästbloggare
Kerstin Hill Svensson
Kerstin Hill Svensson, leg.logoped, Logopedbyrån Hill i Västerås. Lång (50-årig) yrkesverksamhet inom området språkstörning/DLD, dyslexi och dyskalkyli. Utreder, handleder, föreläser, ofta med skolpedagogiskt fokus.
Referenser
Bishop, D. V. M., Snowling, M. J., Thompson, P. A., Greenhalgh, T., & the CATALISE-2 consortium. (2017). Phase 2 of CATALISE: A multinational and multidisciplinary Delphi consensus study of problems with language development: Terminology. Journal of Child Psychology and Psychiatry, *58*(10), 1068–1080.
Hobson, H. M., & Lee, A. (2022). Camouflaging in developmental language disorder: The views of speech and language pathologists and parents. Communication Disorders Quarterly.
Hobson, H. M., Toseeb, U., & Gibson, J. L. (2024). Developmental language disorder and neurodiversity: Surfacing contradictions, tensions and unanswered questions. International Journal of Language & Communication Disorders.
Maya Beristain, C., & Wiener, J. (2020). Finding true friendships: The friendship experiences of adolescents with attention-deficit/hyperactivity disorder. Canadian Journal of School Psychology, *35*(4), 280–298.
Nettelbladt, U. (2013). Språkutveckling och språkstörning hos barn: Teorier, utveckling och svårigheter D. 2 Pragmatik (1. uppl.). Studentlitteratur.
Nettelbladt, U. & Salameh, E. (Red.). (2007). Språkutveckling och språkstörning hos barn D. 1 Fonologi, grammatik, lexikon. Studentlitteratur.
Timler, G. R., Zane, E., Decker, A. L., Ritter, R., & Stewart, A. (2025). Best practices for supporting social-emotional development in children with developmental language disorder and attention-deficit/hyperactivity disorder. Perspectives of the ASHA Special Interest Groups, *10*(1), 1–17.
