Vad är skillnaden mellan forskning och vetenskap och vilken forskning anses vara av hög kvalitet?

Vad menas egentligen med en vetenskaplig grund och varför är inte forskning i sig någon vetenskaplig grund? Forskning är enstaka eller flerstaka studier som är ett kunskapsbidrag. Först när forskningen är tillräckligt omfattande kan den sägas vara vetenskaplig. Varför har då den vetenskapliga grunden fått allt större betydelse för skolområdet? Det finns flera anledningar. En anledning är att vi vill vara säkra (kanske för att vi har blivit mer osäkra i allmänhet.. ingen vill ha fel). Att något har evidens, ger en slags säkerhet. En annan anledning är att en del vetenskapliga områden eller fält kan få en överställd position, och på något sätt räknas mer än andra, alltså anses vara viktigare eller förklara mer. För skolområdet är det just evidens som lyfts fram som viktigt och naturvetenskapen (som kanske känns mer tydligt och konkret). Denna text handlar om forskning och visar några kunskapsområden och fält som kan förklara elevers lärande och varande.

 

Det finns kvalitativa och kvantitativa metoder. När man använder båda metoderna brukar det kallas för mixed methods (finns inget riktigt bra svenskt ord). Olika vetenskapliga inriktningar använder mer eller mindre av olika metoder. När jag blev antagen till en forskarskola fanns möjligheten att bedriva forskarstudier vid Karolinska Institutet och en enhet som heter KIND (värsta bästa namnet). På KIND genomförs mestadels kvantitativa studier, men även kvalitativa och mixade. Den kvantitativa forskningen kan säga mycket om ett fenomen, och är mer generaliserande än kvalitativ forskning. Jag är dock mycket förtjust i min kvalitativa forskning, särskilt när barn och unga delar med sig av sina världar, och hur de upplever livet. Då kan jag tycka att ett ord säger mer än hundra siffror, men i det vetenskapliga fältet rankas kvantitativ forskning högre. I flera forskningsfält, bland annat det medicinska, presenterar man sina studier efter en särskild struktur, IMRaD. Det står för Introduction, Method, Results and Discussion. Jag har valt att lägga upp mina inlägg på Johannas sida efter denna struktur.

Varför behöver vi kunna skatta kvaliteten på forskning? Att kunna bedöma forskningens kvalitet är avgörande för att kunna avgöra hur tillförlitliga och användbara resultaten är. Högkvalitativ forskning ligger till grund för evidensbaserade beslut inom till exempel vård och utbildning. Vi behöver känna till vilken forskning som är bäst för att underbygga beslut, men sedan får vi ändå lov att förundras över att de som fattar beslut om skolan inte alltid följer rekommendationer (i mångt och mycket följer de ekonomi i stället). Det finns verktyg och checklistor, exempelvis grade, consort eller prisma, som används för att systematiskt bedöma forskningskvalitet. Jag har använt ett kvalitetsgranskningsinstrument från WWC (what works clearinghouse). Innan jag ens kunde använda instrumentet fick jag gå en lång utbildning och få ett certifikat. Detta var när jag ny som doktorand och jag minns att jag tyckte det var svårt. Det finns väldigt mycket som kan påverka forskning och studiers resultat. Nu behövs det inte rigorös kvalitetsgranskning med olika instrument för att analysera studiers resultat och inspireras av forskning för klassrummets undervisning. Att ha kännedom om studiers kvalitet och generaliserbarhet är fullt tillräckligt.

En studies kvalitet avgörs av flera faktorer. Faktorer är bland annat studiedesignen, vilken slags forskning som har genomförts (också metod). Vissa studier anses mer tillförlitliga, till exempel så kallade random controlled trials. Vidare granskas urval och storlek för att se om studien är representativ och för att skatta generaliserbarheten. Även metoderna granskas, och hur data (empiri) har analyserats. Allt ska vara tydligt och transparent för att vara av hög kvalitet. Studier ska helst kunna gå att upprepas. Om en studie har genomgått en peer review har den granskats av andra forskare och får på så sätt en slags garanti för kvalitet eller att studien i alla fall har kontrollerats. Pyramiden nedan visar hur forskning värderas där toppen i pyramiden är den forskning som anses vara av högst kvalitet och botten rankas som forskning av låg kvalitet.

 

 

Figur 1. Evidensnivåer – forsknings validitet

Meta-analyser och systematiska litteraturöversikter är en sammanfattning över en mängd forskning. Alla meta-analyser och översikter är självklart inte av god kvalitet bara för att det är den slags forskning som finns i toppen av pyramiden. Hur analysen är genomförd påverkar trovärdigheten även här. På Karolinska institutet får du inte genomföra en systematisk litteraturöversikt själv för du behöver en spegel, någon som kan ge inter-subjektivitet i flera steg vid genomförandet. Randomiserade studier anses vara av hög kvalitet just för att man med alla sätt och medel har försökt att undanröja det som kan påverka studien, så att resultatet så långt som möjligt kan förklaras med det man har genomfört. En RCT innebär att göra något som man undersöker för att ta reda på om det man gjorde medförde någon skillnad (ett före och efter värde mäts och analyseras). Det finns även studier där man inte lottar in grupper till en grupp som får en insats och en annan grupp som blir kontrollgrupp och fungerar som jämförelse. Det är då kvasiexperimentell forskning. Kohort- studier innebär till exempel att samla in statistik över tid för en grupp individer för att se och förstå utveckling eller visa på en förändring.

 

Fallstudier kan göras inom flera fält och för olika syften. Jag har gjort en fallstudie som kallas för multipel eftersom jag har två skolor i min studie. En fallstudie består vanligen av mixed methods eller triangulering, att data samlas in på flera sätt och från flera vinklar eller perspektiv. Kvalitativa studier är intervjuer och observationer, som jag tycker ger en alldeles särskild bild av verkligheten. Jag tycker mycket om att läsa utsagor från studier (egna och andras) men även citat från mina uppsatsskrivande studenter. Utsagorna berättar och ger mig en bild av nuläget i svensk skola. Av pyramiden ovan är det bara kohort-studier jag ännu inte har tagit mig an (och någon sådan studie blir det nog inte heller framöver, men man vet aldrig).

 

Resultat
Förutom genomförande och olika metoder har studier ett teoretiskt ramverk. Det teoretiska ramverket används före, under och efter arbetet med en studie. Ramverket ska harmonisera med eller fungera väl som stöd och förståelse vid design av studien, under genomförandet och i analysarbetet.   

 

Diskussion
Oavsett vilken kvalitet en studie har, kan de flesta studier berätta något för oss om olika fenomen inom området skola och lärande. Det vi inte kan säga är att enskilda studier är grundat i vetenskap. Exakt när någonting blir vetenskapligt grundat är inte självklart. Det finns inga riktlinjer för att till exempel exakt tio studier som visar att elever som får strategier för att hantera stress presterar bättre i skolan blir en vetenskaplig grund. Gränsen är flytande, som så mycket annat i livet.

Jag och Johanna diskuterar ofta och gärna, om allt mellan himmel och jord. Många samtal om skolan och lärande blir det. Nyligen diskuterade vi det här med olika vetenskaper och fält och vilka som får mandat och varför. Vi resonerade kring det faktum att psykologi och medicin som vetenskaplig inriktning kan få tillträde till och mandat inom utbildningsvetenskap och pedagogik. Det kanske inte är lika vanligt med ett tvärtom-förfarande. Att erfarenheter från skola och praktik får mandat, låt säga på psykolog-utbildningen. Hur kommer det sig tror ni? Är det för att en del förklaringsmodeller är mer accepterade eller självklara, så som de naturvetenskapliga? Jag är tvärvetenskaplig i min forskning och det är mycket spännande. Flera av mina studier kan placeras inom området pedagogisk psykologi. Här står ordet pedagogik först, kan det signalera att pedagogik är överställt?

Ibland är det en fördel, ibland en nackdel med tvärvetenskap. Det kan uppstå dilemma men det behöver inte vara negativt. I den bästa av världar finns det ingen hierarki, för där inser vi att det behövs fler perspektiv för att förstå fenomen och hur saker och ting hänger ihop. Det kanske är just skavet vi behöver för att förstå på djupet? Personligen ser jag till exempel ingen konflikt eller några hinder med att förena kognitionsvetenskap med utbildningsvetenskap. En kognitiv förklaringsmodell och en social förklaringsmodell för att förstå skolan och det komplexa i elevers lärande. Mer om det framöver!    

 

Implikationer för praktiken
Skatta gärna kvaliteten på forskning och studier, även de som kommer att presenteras här. Fånga upp det som du tycker är relevant. Läs gärna andra studier inom samma område, så har du snart en vetenskaplig grund när du resonerar kring och förklarar ett fenomen. Till slut har du tillräckligt många studier som visar på och förklarar något som kan vara värdefullt för elevers lärande eller välmående. När jag uttalar mig om skolan i olika sammanhang, grundas det mesta av mina påståenden i egna studier, men ofta också i andras, särskilt systematiska litteraturöversikter, som jag tycker är väldigt intressant att läsa.

Om du själv har haft tankar på att börja forska finns det flera möjligheter. Du kan vara med i ett projekt tillsammans med en forskare eller forskargrupp, bland annat genom ULF (utbildning, lärande, forskning). ULF är praktiknära skolforskning som finns runt om i landet. Du kan också söka dig till en forskarskola. Det finns flera lärosäten runt om i landet som har forskarskolor. Min forskarskola hette SET, och det var en forskarskola i specialpedagogik för lärarutbildare. I Göteborg har vi en forskarskola inom utbildningsvetenskap som heter CUL. CUL är nästan ett lika bra namn som KIND. Forskning är kul. Förutom forskarskolor kan du vara en fristående doktorand, om du hittar någon som kan betala, vilket kan vara väl så klurigt som att bli antagen. Du ökar dina chanser att bli antagen som doktorand om du har varit med i praktiknära forskning eller skrivit en vetenskaplig artikel, själv eller med andra.

Reflektionsfrågor
Är du intresserad av att börja forska? Jag kan varmt rekommendera det.

 

 

 

With Love
Emma

Forskarskola i Göteborg
Forskarskolan CUL | CULF, Göteborgs universitet

Kudelka, M. (2024). Kvalitetspyramiden
Evidence-Based Research: Levels of Evidence Pyramid | Genially

Utbildning, lärande och forskning. Praktiknära skolforskning.
Om ULF | CULF, Göteborgs universitet