Vad spelar egentligen roll och påverkar elevers lärande?
Minns du när John Hatties första meta-syntes kom och vilken genomslagskraft den fick? Visst har vi blivit mer medvetna och vet att ingen forskning går att köpa rakt av? Det finns inget facit eller en slags universal-modell för vad som är bäst för elevers lärande. Den beprövade erfarenheten har också mycket stor betydelse för undervisningen. Gert Biesta, till exempel, lyfter fram varför forskning som genomförs i andra sammanhang är svår att direkt översätta till det som sker i skolan och i det verkliga livet. Vi ska alltid ställa oss kritiska till forskning och förstå vår egen skolkontext i första hand. Därefter kan vi fånga upp och inspireras av den forskning som blir värdefull att förstå för just de aktuella elever vi undervisar.
När Hatties första meta-syntes kom 2008, fick den stor uppmärksamhet och den spreds snabbt runt om i världen och till skolområdet. Från början blev meta-syntesen ”the holy graal” och några områden som Hattie hade identifierat med hög effektfaktor (alltså stor påverkan på elevers lärande) skulle implementeras i klassrummet. Gränsen gick vid en effektfaktor på 0.40. Om en undervisningsstrategi eller ett område hade en effekt på d=0.40 och uppåt, var det av värde för skolan. Effektvärden som hamnade under 0.40 var det inte värt att lägga lika mycket energi på.
Jag minns att jag tyckte flera av resultaten var motstridiga och underliga, exempelvis att feedback hade hög effekt men klass-storlek hade liten. Hur gick det ihop? Är det inte lättare att hinna med att ge feedback, värdefull sådan, när man har ett färre antal elever att ge feedback till? Även läxor hade liten effekt, d=0.29. Meta-syntesen från 2008 gav i alla fall upphov till många diskussioner och förändringar i skolan. Återstår att se hur den nya meta-syntesen tas emot. Hattie har nämligen kommit ut med en ny syntes och sammanställning av forskning; Visible Learning: The sequel. A synthesis of over 2.100 Meta-Analyses Relating to Achievement.
Introduktion
Hattie inleder sin nya syntes med en kort sammanfattning över svårigheter med att såväl forska inom skolan, som att implementera teori och forskningsresultat och genomföra förändringar. Han menar att vi behöver bredda vår förståelse och inkludera forskning som inom vetenskapen inte alltid anses vara av lika hög kvalitet. Han är explicit med att; för att förstå skolan, behöver vi studera och observera vad som påverkar elevers lärande, varande och görande i klassrummet. Vi måste få fram ”the hidden lifes of learners” på olika sätt. Låter inte detta sunt?
Vidare lyfter han fram vikten av flera fenomen som påverkar elevers inlärning, men som han inte har tagit hänsyn till, varken i sin första eller andra meta-syntes. Det är bland annat social bakgrund, familjesituation, resurser och andra hälsofaktorer (här möter han den kritik han har fått tidigare). Han menar dock att skolans syfte är att vara kompensatorisk och föra elever framåt och förbi sina individuella förutsättningar. Om jag tolkar honom rätt, är det att visserligen finns det olika förutsättningar eller begränsningar, hinder och möjligheter av olika slag, men att vi så långt det är möjligt ska bortse ifrån det individuella perspektivet. Påminner lite om att ha höga förväntningar på eleverna. Att inte färgas av det vi vet. Att tro på elevernas förmågor. Detta stämmer väl överens med mitt och Johannas förhållningssätt.
Metod
En meta-syntes är en sammanfattning över en stor mängd forskning. Studierna och områdena man studerar behöver vara tillräckligt lika för att man ska kunna göra en syntes. Det finns olika statistiska uträkningar som får fram effekter. Effekter är hur mycket eller lite någonting påverkar det fenomen man har studerat. I Hatties nya syntes ingår ca 2100 meta-synteser, som i sig består av en mängd studier. Det är alltså en mycket stor del av ett forskningsfält som presenteras. Värt att notera dock att det är internationella studier och ingen kontext är den andra lik. Vi kan dock göra försiktiga slutsatser om att högst troligt skulle vi se detsamma i svensk skolkontext. Det finns svenska studier inom de områden som Hattie studerat som visar liknande resultat.
Resultat
Hattie presenterar ett detaljerat resultat inom olika områden för skola och undervisning och jag har gjort ett urval. Mitt urval baserar jag på en del som kan sägas handla om inlärning (individen/eleven) och en del som är förutsättningar för lärande (kontext/lärare). Jag har valt ut de fenomen som har störst påverkan för elevers lärande och endast någon med liten effekt för jämförelse. Ta del av hela syntesen om du vill få en total översikt.
Effektfaktorer
Individen/elev
Self-reported grades – skatta sin egen förmåga,
tänka om sitt lärande 0.96
Field independence – självständighet, autonomi 0.94
Critical thinking – ett kritiskt tänkande och förhållningssätt 0.84
Curiosity – nyfikenhet 0.74
Self-control – förmåga att styra sig i skoluppgifter 0.66
Self-efficacy – självupplevd förmåga 0.64
Emotions – kunna reglera sina känslor 0.61
Grit – förmåga att bortse från utmaningar/resa sig efter misstag 0.35
Boredom – uttråkad – 0.46
Lärmiljö – läraren
Teacher collective efficacy about their impact –
Hur lärare ser sig vara kompetenta och kunna lära ut till sina elever 1.34
Teacher estimates of achievement –
Lärares förväntningar på sina elevers förmågor 1.30
Teacher credibility – lärares anseende 1.09
Review of lessons – utvärdera och analysera lektioner 1.01
Decreasing disruptive behavior – minska störande beteende 0.82
Classroom discussion – vilka frågor som ställs 0.82
Interventions – stöd för elever i behov 0.74
Teacher-student relationship – relation mellan lärare och elev 0.62
Not labeling students – inte etikettera/kategorisera elever 0.61
School climate – klimat på skolan 0.53
Subject matter knowledge – ämneskunskaper 0.13
Diskussion
Oavsett vad man tycker om meta-syntesers betydelse för skolan, presenterar Hattie ett spännande resultat. Vi förstår att ett lärande sker inom en individ och i ett sammanhang. Och att båda delar är lika viktiga för inlärning och kunskaper. Det som jag tycker framträder som betydelsefullt i detta sammanhang är att vi behöver se holistiskt på undervisning, för vem undervisar vi, och vad är viktigt för just denna elev samt vilka olika fenomen och faktorer vi kan förändra för att det ska bli till det bättre. Det handlar om grundläggande behov hos våra elever och hur dessa på bästa sätt kan mötas i skolmiljön och undervisning. Särskilt intressant blir också resultatet som kopplas till boredom, då kan vi förstå särbegåvade elever och hur utmanande skolan kan bli. Jag valde också att ta med ämneskunskaper som visar sig ha liten effekt. Det handlar mer om din ämnesdidaktiska förmåga, om du är pedagogisk och kan lära ut, än dina djupa kunskaper inom ett ämne. Såklart behöver vi djupa kunskaper inom våra ämnen, men det är hur vi omsätter det och gör det till ett lärande för eleverna som har betydelse.
Vi kan använda Hatties resultat för att förstå våra elever och att för dem är det viktigt att utveckla en självständighet och en förmåga att tänka kritiskt, styra sina känslor (som då också kan kopplas till motivation), ha kvar sin nyfikenhet och tro på sig själva. Detta kan ske om man är trygg och känner sin lärares positiva förväntningar. För lärare är det särskilt viktigt att få elevernas förtroende (även vårdnadshavares som jag och Johanna lyfter i vår första bok, Specialdidaktik – en handbok). Det är också betydelsefullt att tro på alla sina elevers förmågor och att hela lärarlaget tror på sin gemensamma förmåga att undervisa de aktuella elever som går på skolan. Det vi tror på, det kan vi också göra!
Implikationer för praktiken
Fundera gärna över Hatties senaste resultat och vilka delar som du ser kan vara centrala för dig och din skolverksamhet. Finns det något område som du skulle vilja lära dig mer inom eller ha som utvecklingsområde? Självreflektion och gruppreflektion är det första steget för att utveckla sin praktik.
Reflektionsfrågor
Jag har valt ut fyra frågor under två huvudkategorier från Hattie och det som påverkar inlärning positivt (2023, s. 58):
· Vilka strategier använder du för att se efter om dina elever har lärt sig det du önskar? Kan du fråga dina elever vilken del av din undervisning som särskilt hjälpte dem att förstå ett innehåll?
· Hur kan vi kontinuerligt följa upp och undersöka vad elever redan kan eller kommer ihåg från gårdagens lektion? Använder du snabba memorerande diskussionsfrågor för att upprepa, förstärka eller undersöka dina elevers befintliga kunskaper inom ett område som du ska/undervisar om?
With Love
Emma
Referenser
Biesta, G. (2007). Why ”what works” won’t work: evidence-based practice and the democratic deficit in educational research. Educational Theory, 57(1), 1-22.
Hattie, J. (2008). Synligt lärande. En syntes av mer än 800 metaanalyser om vad som påverkar elevers skolresultat. Natur & Kultur.
Hattie, J. (2012). Synligt lärande för lärare. Bygger på den största evidensbaserade studien om vad som faktiskt fungerar i skolan. Natur & Kultur.
Hattie, J. (2023). Visible Learning: The sequel. A synthesis of over 2.100 Meta-Analyses Relating to Achievement. Routledge.
Leifler, E. & Lindgren Chin, J. (2025). Specialdidaktik – en handbok. Studentlitteratur.
